Jultraditioner

I vårt hem är en del av jultraditionen att jag ska baka kakor som gör mig ilsken. Jag vill nämligen att kakorna ska vara goda och se snygga ut. Det förra brukar ordna sig, kakor är gott. Men när man kommer till utsidan vill jag gärna konkurrera med konditorn. Måste jag erkänna att det sällan lyckas??
Nåväl imorgon blir det väl fruktkakan, fudgen och en kaka till som jag glömt namnet på...
Idag var det kaksorten greker som störde det estetiska sinnet...

Sedan har jag lämnat mitt gamla jobb på så vis att jag lämnat ifrån mig nycklar etc...Snart dags för ett nytt kapitel i livet.

Raska fötter....

Snarare raska tangenter...kolakakor...jaja...Jag blir aldrig nöjd när jag bakar. Det är inte smaken det är fel på men jag vill ju att de ska vara snygga med. Imorgon planeras stora julrushen i hemmet starta. Det innebär köttbullar, handla, koka knäck, baka kakor, handla julklappar....alltså ska här sovas nu.

Brrrrr....

Om det var någon som klagade på att vintern inte hade infunnit sig så har det "rättat" till sig nu. Det har landat 10 cm snö och är förfärliga -17. Till och med hunden hoppar på tre ben och tycker det är kallt om fötterna. Visserligen är det ju vackert med den gnistrande snön, röda stugor och en blek vintersol, men jag skulle nöja mig med -11 som lägsta temperatur om jag fick välja.

Sedan känns det som en lättnad att jag igår fick ta mig en titt på min nya arbetsplats...ett sant nöje. Det känns så roligt att få ta sig an nya arbetsuppgifter, få nya trevliga arbetskamrater. Att jag sedan skickat iväg min examensrapport till handledaren för en sista genomläsning känns om möjligt ännu bättre. Tänk att få ha kanske några dagar fria utan att behöva fokusera på att skriva, kolla fakta, omformulera och analysera...det känns lyxigt. Nu kan det ju vara så att handledaren har en massa kommentarer som måste åtgärdas, men det känns iallafall som att det är ett mindre arbete än att arbeta på innehållet i rapporten.
Nu blir det glögg i soffan och en varm filt....jag ska NJUTA!

Rätsida

Ibland kan man nästan likna livet vid en stickning. Som rätstickning, snabbt, enkelt och okomplicerat. Slätstickning som kräver mer koncentration men ändå räntar på rätt bra. Flätor och mönster som kräver koncentration, nogrannhet och tar lite tid. Flerfärgsvarianten som tar tid, koncentration och ordningssinne i besittning och ändå inte känns tillfredsställande...

Nåväl, det var väl dagens dos av hemgjord filosofi, men det känns lite sant.
Jag har kollat in mitt nya jobb idag och det känns spännande, men efter det och att ha skjutsat mamma till tandläkaren och skrivit nästan klart mitt ex.jobb är huvudet ur form och jag ska sova.
Natti Natti

Ibland är det trögt

Vill ju så gärna få klart mitt examensjobb innan jul, men det verkar helt hopplöst. Det är nämligen så att min alzheimersjuka mamma mår extra dåligt och helst skulle ha lite stöd 4 gånger om dagen, men det är lite svårt att ordna när man bor flera mil därifrån. Jag försöker att åka dit 2 gånger i veckan, men plussar man ihop det att man vill ha nåt eget intresse, en egen familj och någon liten julklapp att köpa så vill tiden inte riktigt räcka till. Det är mer än lovligt motigt, men tyvärr finns inte så mycket att göra. Det är iallafall en grym sjukdom som man verkligen inte vill ska drabba någon.
Tyvärr finns den i vår släkt sedan flera generationer och man får väl bara hoppas att de hittar en bot så att man själv slipper bli en sådan belastning för sin omgivning.

Tjohoo, redan december

Tror det har varit någon slags time-lap. Jag har varit så begravd i att skicka in min rapport till 75% opponering och opponera själv att jag inte insett hur länge det gått sen jag skrev sist. Det enda jag unnat mig är att börja med en ny kofta till mig själv...i piggt grått. Den stickas i tunt ullgarn och det känns i förarfingret (eller vad det nu kallas), men man vänjer sig nog. Jag hoppas den blir snygg iallafall...
När det gäller opponeringen gick det riktigt bra. Jag har inte så mkt jag behöver ändra utan det är ett litet faktatillägg som bör göras....Trots det kan jag inte känna mig riktigt nöjd, men det beror nog inte på att det är nå't fel i arbetet utan att jag har väldiga krav på mig själv.
Tursamt blev examinationen på vårt projektarbete i hundinstruktörsutbildningen skjutet på framtiden så där vann jag lite tid iallafall. Annars är det kanske inte så undra på att man nästan missat advent då en av hundarna behagade få urinvägsinfektion med diverse pölar i hemmet som följd. Pencillin är iallafall en bra produkt och hunden är piggare än på flera veckor, inte illa för en snart 8-årig hund-tant.
Nu ska det arbetas....igen.

Tänk så duktig

...son jag har. Idag har han bakat wienerbröd, som jag inte vågat prova någonsin. De hade kanske behövt jäsa lite mer men annars var de fantastiskt goda. Häromdagen gjorde han mördegsmusslor utan minsta lilla problem med att få ut dem ur formarna. Ibland är livet orättvist, men då får man vara glad åt att han iallafall är mitt barn.
För övrigt håller examensjobbet på att ge mig hjärnblödning. Det är så knöligt att få till både den teoretiska bakgrunden och analysen av mitt resultat och nu är det bara ett par dagar kvar till det ska in för en första bedömning *suck*. Det blir mycket jobb och just nu känns det som om min kontroll är relativt bristfällig. Den som lever får se och jag lär nog berätta det för er också.

Ett glädjeämne är iallfall att man kan få sticka lite när man tar paus, men det har blivit lite av det de senaste dagarna. Mina lediga stunder har snarare ägnats åt att begripa varför vår tik har någon form av urinläckage eller rikliga flytningar på nätterna. Madrasser och täcken har tvättats och torkats mest varje morgon. En morgon fick jag nog och i mörkret vimsade jag och hunden runt med en glasburk för att få urinprov. Iväg till veterinären sedan och fick bara konstaterat att jag har en kärnfrisk hund. Åtminstone efter en snabb undersökning. Nu har urinen varit på odling och det fanns liiiite bakterier så antibiotikakuren är påbörjad, dessutom fick vi inkontinensmedicin. Tyvärr har inget av det hjälpt än...så till hundens ära har matte införskaffat ett paket Tena inkontinensskydd...håhåjaja. Vad gör man inte för sin hund?

Min relation ..

Till mandelpotatis.

Utan vatten och bröd försmäkta vi på denna ö.

Riktigt så illa som utan vatten och bröd är det inte, men vi har varit utan internet ett dygn. Man känner sig liksom lite avskuren från världen. Annars har dagen gått i hundens tecken...försök på allmänlydnadspasset och det gick bättre än väntat, men vi har fått bakläxa på momentet sitt och stanna kvar samt passivitet. Väntat och nu blir det hårdträning en tid framöver. Jag tycker antagligen att det är jobbigare än hunden. Sedan blev det spårskogen för kanske sista gången i år. Även om prognoserna inte säger att det är vinter än så vet man aldrig. Duktiga var vovvarna där med även om den yngre tyckte att mängden aktivitet över dagen kanske var i mesta laget.
Annars kan jag dela med mig av en vintips. Ken Creek är vinet som sägs ge mindre blossande kinder och ingen huvudvärk för dem som annars inte tål rödvin. Tydligen har det dissats i många vinrecensenters gommar, men till min passade det fint. Ett mjukt behagligt vin som mycket riktigt har en ton av mjölchoklad. Lättdrucket, som man brukar säga.

Utmattad

Tänk att man kan bli så utmattad av att göra nästan ingenting. Lite extra-knäck som taxichaufför till sina föräldrar, lite matshopping, hundrastning och dammsugning och man var slut som artist. Huvudet som riskerade att gå i bitar och såå trött. Det var bara att ge upp planerna på att försöka jobba med uppsatsens metoddel och tänka att det kanske går bättre en annan dag. Det är iallafall inte panikbråttom än och det kan ju ibland vara bra att lägga saker åt sidan och låta det mogna fram. Jag hoppas på det och att jag riktigt känner hur allt faller på plats imorrn.
En rolig detalj var iallafall garnpaketet från garntjänst. Har ju nappat på deras "rea" av ullgarn som är lite för löst spunnet. Tror det kommer att fungera hur bra som helst och det hade en härlig grå färg. En liten handtvätt av några härvor för att mjuka upp ullen gjorde det väldigt mjukt och fint så nu väntar vi att det ska torka. Under tiden har vi påbörjat ett par gamla hederliga tumvantar till sambon. Vi får se hur de kommer att se ut när de är klara.

Knorr på tillvaron

Ja idag har det varit pausvila från skrivandet om specialpedagogiken och istället har jag varit med och fått individuell coachning om vår lille hanhund som inte gillar andra hanhundar i samma ålder. Mycket intressant som all annan hundträning och vi har fått flera tips som vi ska träna på i framtiden. Det ska bli väldigt intressant att se hur det fungerar när vi börjar träna och hur resultaten kommer att se ut. En himla god resurs känns det som och pris som en vanlig hundkurs så det känns faktiskt lite som att vara på skolbänken igen. Jag ska försöka delge er resultaten
vad det lider.

Annars hade jag en konstig släng av sjukdom igårkväll...frossa, ont i hela kroppen och illamående. En alvedon och en god natts sömn så var jag "fit for fight" igen och känner inte av det så mycket idag. Vi får hoppas att det var just en släng och inget som återkommer med mer styrka.

Bilder på vantar var ju utlovat så här kommer ett urval av det som stickats sen sist.

Tungt i skallen

Har skickat in examensrapporten till handledaren för genomläsning och dom! Skämt åsido så känns det rätt skönt att få respons när man suttit och skrivit och plitat och funderat och strukit. Ändrat och ändrat tillbaka, formulerat och omformulerat och svävat ut och smalnat av. Att det ska finnas så mycket att fundera över när det gäller ett litet fjuttarbete, jag börjar ha en viss förståelse för de som forskar och att det hela kan dra ut på tiden. Det är ju så mycket som är intressant och man skulle vilja fördjupa sig i, det är väl tur att man då har en sådan självdisciplin att man håller sig på den smala vägen. Nej det ska villigt erkännas att jag inte normalt har sådan disciplin, men för att ha en rimlig chans att färdigställa examensarbetet utan att ta kål på mig själv får jag uppbåda lite självbevarelsedrift också.
Metodlitteraturen är så väldigt omfångsrik att jag ibland funderar om jag verkligen bara skrapar på ytan eller om det leder någon vart för att så småningom bli godkänd.
Nu ska jag iallafall fortsätta att läsa så spännande litteratur som Den kvalitativa forskningsintervjun och Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv.
Tung i huvudet, ja det är nog en lite förkylning på lut, men än har jag inte gett den chansen...ska ju på pensionärsavtackningsmiddag (vilket ord) imorrn och det vill man ju inte missa.

100 är passerat!

Ja, på något sätt borde det väl firas att min blogg passerat 100 inlägg. Men skam till sägandes känner jag mig lite murken...småhängig och dan efter att ha suttit precis hela dagen framför datorn och examensjobbet om man nu inte räknar lunchpromenaden med hundarna.

Ex.jobbet börjar iallafall ta form och det finns hopp om att resultatet är någorlunda i ordning när jag ska skicka in till handledaren imorgon för en lite bedömning i halvtid. Det är så oerhört intressant men ändå svårt att begränsa sig när man jobbar med något man tycker är spännande så jag förstår gott att forskningsarbeten drar ut på tiden.
Nu ska jag stoppa mig själv isäng för att orka plita några rader imorrn med.

Dimman tätnar...

...utanför mitt fönster. Det har varit en sällsynt grå dag och jag som skulle vara så skrivande redan igår tappade alldeles inspiration när annan kreativitet gjorde sig påmind.

Jag bakade nämligen limpa igår, har ju sagt att jag ska sluta köpa bröd och baka pga priset men även innehållet i brödet så igår blev det bakning med hjälp av sambon. Tre timmars jästid garanterade ett högt och poröst bröd. Smaskens.

Redan i fredags blev det ett litet oförhappandes besök i centrum då jag vid en lättare röjning av skrivbordet hittade ett presentkort som gick ut samma dag. Resultatet med ett litet tillägg ur min egen börs blev dessa förhoppningsvis praktiska kängor för höst och våranvändning på hundpromenaderna.

Annars har de sista dagarna mest ägnats åt bokföring och bokslut i diverse ideella föreningar och en och annan skriven rad i mitt examensarbete. Det går inte fort men det går framåt är väl en användbar devis för just den delen av livet. När det gäller färdigställanden så är sonens lovikkavantar också klara. De fick mycket beröm och fler är beställda. Bild kommer så snart sambon laddat ner den från kameran. Den som väntar på något gott....

Jag luktar ull.

Inte för att jag varit ute och blivit blöt utan för att jag har testat att lite, lite tova lovikkavantarna som jag stickat till sonen. De är stickade i Morjärvslovikka som är mycket mjukare och behagligare än Järbos som jag stickat med förr. Det rekommenderas verkligen för er som gillar det grova ullgarnet. När vantarna torkat blir det dekorationer och tofsar så att de ser "riktiga" ut. Dessutom har jag vunnit ett handfärgat garn hos CL jag ser med spänning fram emot att det dyker upp. Känns som en födelsedagspresent i efterskott då jag hoppade in i tävlingen på min födelsedag.

Sedan funderar jag på att köpa ett stycken slaktat lamm och lägga i frysen + en halv ko. Sambon säger att det inte ryms, men jag är både envis och logisk så jag tror att det går. Ska fundera ett tag till för att bli säker.

Idag har dessutom pappa blivit utskriven från hjärtavdelningen för denna gång, men jag säger bara det att man får ont i hjärtat varje gång han varit där. Vet inte om det är arvet av hjärt och kärl eller bara tanken på hur skört livet är. Personalen är illafall underbar även om jag ibland funderar över varför en del blir läkare när de inte verkar gilla folk...

Grådask!

Nu är det inte disk eller skurvatten vi pratar om utan färg och konsistens på den luft som omger oss. Jag gillar ju visserligen hösten med fallna löv, gul-bruna färger och blåst. Men luften ska vara hög och klar. Det får gärna duggregna bara det är blåsigt och klart. Undrar förresten om det kan vara klar luft när det duggregnar? Nåja OM det är det så gillar jag det. Idag har hela familjen hemarbetande och 2 hundar vandrat runt i blötan innan vi fick gott kaffe hos mamma. Hon tycker det är lite långtråkigt när pappa är på sjukhus, men förhoppningen är att han snart ska ha fått ordning på alla sina mediciner och vara tillbaka hemma igen.
Vad man än må tycka om vården på våra hälsocentraler så kan jag inte annat än uppskatta dem som finns på hjärtavdelningen på vårt sjukhus. De är fantastiska...kunniga och trevliga. Det värmer både dem som finns där och oss anhöriga.

När det gäller den kreativa banan har sonen bett om ett par lovikkavantar och den önskan ska naturligtvis tillgodoses innan veckan är till ända.

Nu har jag bakat kardemummakaka till Johan Kristian Homans ära och den ska förtäras.

kortis

Japp...väl hemma efter väl använd tid på sektorskonferens. Börjar så smått inse att jag är omodern och ägnar mig åt ideellt arbete. Frågan är om det är jag som är galen eller resten av världen som inte förstått värdet av idealism. Mitt under dagens intensivaste gnällpass fick jag besked om att de glada idealisterna som skulle stötta hundklubbens verksamhet valt en annan aktivitet den aktuella dagen. Det var bara att börja leta nya idealister och tänk, de fanns...så än lever hoppet...om en vänligare värld. Nu ska jag skynda mig att somna så jag kan dra nytta av den extra timmen som dyker om en timme eller så...

Det kallas visst empiri

För min del är det mest liknande stansjobb om nu någon vet vad det är. Jag har börjat mata in besvarade enkäter i excelför att få snygga diagram. Jag kan avslöja att man blir trött i både arm och ögon. Fast det är rätt intressant att se vad lärare egenligen förväntar sig av speciallärare och sedan fundera kring hur väl det stämmer med vad rektorerna sagt i sina intervjuer. Jag har fått både överraskningar och en del saker bekräftade. Nu ska jag inte gå in på vad just här men faktum är att ju mer jag sitter med all denna pappersexcersis och nedtecknande av intervjuer desto mer sugen på att komma tillbaka och jobba blir jag. Sedan vet ju jag också att man blir less på jobbet efter ett tag...men det är som med mycket annat. Roligt på avstånd.

Nu ska jag nog ta lite datafritt i en 12 timmar eller så, imorgon blir det både mer intervjuer och avslutning på valpkursen. Jag tycker det har varit fantastiskt roligt och skulle gärna göra om det igen, men nu under vintern känns det som om det inte är så aktuellt med kurser...men ni vet det kommer en vår.

En toppendag!

Tror man blir mer vital av lite tårta. Åldern ökar med livslängden.

Effektivitet

Ojojoj..ibland skulle man vilja ha ännu lite mer simultankapacitet. Har beklagat mig över svårigheten att få folk som vill ställa upp på intervjuer och besvara enkäter till mitt examensjobb. Egentligen förstår jag ju precis...man måste sätta stopp någonstans och det är enklare att säga nej till någon utomstående än folk man känner eller arbetar tillsammans med. Fast jag och mina studiekamrater sliter våra hår och river våra armar i ren frustration. Det är dessutom så att ALLA som går utbildningar ska vara vetenskapliga och lämna ut enkäter hit och dit...*suck*
Idag fick jag iallafall min sista intervju så nu saknas bara några enkäter innan jag är i mål med de undersökningar som jag ska göra. Visserligen satt jag med headset i öronen, sminkväskan i ena handen och ögonen på vägbeskrivningen på eniro under en telefonintervju, men vad 17 gör man inte för att få folk att ställa upp? Jo, man bjuder på sin tid...oavsett om man har någon eller inte.

Som om inte det vore nog så halkade sonen på årets första snöflingor med cykeln och är numera jeansfärgad även utan byxor...stackars liten! Inga brutna ben iallafall även om han linkar runt med hjälp av kryckorna jag hade förra veckan.

Sedan har jag iallafall färdigställt ett par stickade byxor till systersonen av alla restgarner jag hittat så till helgen behöver han inte frysa om baken iallafall.

Ledigt!

Iallafall från studierna en dag eller så. Jag blir så fruktansvärt trött av att sitta framför dataskärmen timmar varje dag att det faktiskt känns rätt att unna sig helg. Idag har jag och sonen lagat middag, äkta 80-tals flygande Jacob och sonen bakade baguetter. Riktigt snajsigt och GOTT var det.
Dagens hundpromenad begav sig till ett av kommunens rekreationsområden med fina spångförsedda gångstigar och små grillstugor utplacerade i myrmarken...Tänk så mysigt även om vädret inte var fullt så fint som man kunnat önska. Nu blir det till att försöka läsa ut sista delen om A-gruppen innan John Blund dyker upp.

Och regnet det bara öser ner...

men jag blir inte blöt om skor och strumpor. Nej för jag har ju mina fiiiiina gula stövlar. Eftersom resten av regnklädseln är synnerligen svart så krävs det något mer som lyser upp i höstrusket än hundarnas reflexkoppel. Det får då bli mina gula stövlar som tidigare omnämnts i bloggen.

Är det inte ont här så är det där...

Jo, tackar som frågar. Knäet är på bättringsvägen och jag haltar fram utan krycka numera. Bättre på förmiddagarna än eftermiddagarna, men det är väl som det ska. Annars är det mest ryggen som lider av att försöka få ordning på sonens nya kompisrum. Tack och lov slapp jag bära soffan, men hyllor och böcker är också jobbigt när man inte är helt ok. Soffan var annars förfärligt tung och vanthängaren i hallen rök efter att sonen tappat taget när det blev för tungt...Nu fattas bara borden som IKEA tagit en välda tid på sig för att leverera och någon form av gardin till rummet i fråga.
För att få plats med våra saker i de andra utrymmena i hemmet sorteras det just nu bort böcker...Så imorgon ska det köras iväg med bokkassar till bättre behövande. Hellre att någon tar hand om dem än att bara kasta.
Annars har intervjuerna inför mitt examensjobb börjat ta fart och i dagsläget fattas bara någon till för att jag ska känna att jag har fyllt min kvot...

Jag har nå´t fel

i mitt knä...eller ben eller var nu ursprunget till felet sitter. Haltar runt mer eller mindre med krycka. Känns som om det är en svullnad inne i knäet, skumt. Ont och inte särskilt kul, allt blir dessutom värre av att sitta still med benet neråt...*Suck*. Jag som ska ha hundkurs i skogen imorrn..

Inte är jag någon hejjare på kryckor heller, ser antagligen förfärligt stappligt ut för till och med hunden vägrar uträtta sina behov när hon är ute med mig...ska göra ett nytt försök om en stund sedan blir det soffan med vovven igen.

Tiden räcker inte...

...för några långa historier.

Idag drogs ekan upp ur sjön och den hade inte sjunkit, halleluja!

Stickfrossan på sistone ska iallafall visas upp...tyvärr fattas babykoftan för den sitter redan på en liten kotte.

Innan John Blund kommer

Fingervantarna är klara!!! Bild kommer imorrn, jag lovar, kanske blir det bild på Sambons tröja med...som ska ges till systerdottern istället. Den var ju för lurvig.
Annars har dagen gått i frågans tecken och jag tror nu att båden enkät och intervjuguide är klara.

Hundarna har också fått sitt idag och har spårat i det vackra höstvädret.

Nu är det grönt.

Ja sonens rum alltså. Väggarna är målade (nåväl ett varv till kan behövas) och rummet är ljusgrönt och petrolgrönt enligt mitt färgsinne. Läckert i jämförelse med de rosa rosgirlangerna som fanns där förut. Nu ägnar vi mest tid åt att irritera oss på Ikea som har dyra fraktavgifter och inte säljer alla saker online. Vi får kanske ta en tripp till stadens urtrista möbelaffärer istället. Det är besvärligt när man vet vad man vill ha och det inte går så lätt att hitta där man bor.
Annars har jag för dagen varit riktigt huslig, kokat både jordgubbs- och blåbärssylt. Naturligtvis spiller jag på mig, men det ingår när man har med mig att göra. Är som traktens värsta lurk och spiller vare sig jag äter eller lagar maten. Dagens fråga gäller iallafall jordgubbssylt...varför flyter mina jordgubbar alltid upp till ytan av sylten? Det har alltid varit så och även om det inte är något som påverkar smaken så är det störande och jag vill gärna veta varför.

Även examensarbetet har fått sig en duvning med färdigställande av enkät och intervjuguide. Dessutom har jag haft möte i hundklubben om höstens MH samt sektorskonferens. Hundpromenad i snålblåst hanns också med, det känns på luften att vintern är nära.

Ibland överraskar man sig själv

Idag efter månader av planering har vi kommit till beslut om att sonen ska byta rum(igen). Han har länge velat göra om i extrarummet och det har varit de mest varierande färgsättningar och möblemang. Vi har nu iallafall beslutat att väggarna ska målas i två gröna nyanser, eller snarare fondvägg i petrol och resten i ljusaste, ljusasten grönt. Sedan återstår frågan om bäddsoffa för kompisarna, nytt bord som rymmer en dator eller två samt plats för tv och kanske en bokhylla. I bästa fall får vi plats med sängen också.
Nu är iallafall rummet röjt, akvariet flyttat, bokhyllorna tömda och alla gamla leksaker undanstoppade. Imorgon får vi se om det går att kombinera, snöoväder, kanelbullar och målning..hundarna tycker det är väldigt rörigt ihemmet.

Det går framåt

...med både fingervantar och uppsatsarbete. Vantarna kommer att behövas för det är sannerligen inte varmt ute längre, hösten är kommen. Nu gillar ju jag hösten men man är liksom aldrig förberedd på att det ska vara kallt.
Uppsatsarbetet går framåt, men det tar sin tid det med när man ska granska och läsa och granska igen. Men skam den som ger sig...i mitten på Januari ska det vara klart. Jag har faktiskt hittat riktigt mycket bakgrundsmaterial trots att jag trodde det skulle bli svårt.
Kvällen ägnades annars åt Idol med Kastrullmuffins från Hembakningsrådets fantastiska sida med bara bra recept. Testa gärna själva.

Nästan hundhelg

Efter att ha spenderat fredagen med att analysera och vända och vrida på handledningsgruppens utkast till examensarbeten har det känts riktigt skönt att bara ägna sig åt avkoppling under helgen. Lördag med hundträning ute på klubben, både lydnad och agility och en kopp kaffe i det ljumma höstvädret.
Sedan har jag påbörjat och färdigställt den första vanten i mitt livs första stickade fingervantar. Men en perfekt passform och riktigt snygg också. Förhoppningsvis blir paret klart under veckan och då kommer bild. Idag söndag har det också varit hunddag i skogen och fika hos föräldrarna. Till det har JAG lagat middag...bosnisk spenatpaj med fransk äppeltarte till dessert. Nu är jag redo för en ny vecka.

Jag ger upp..

I någon slags enfald har jag trott att jag haft ganska god pejl på det här med datorer. Nu är det bevisat att detta är långt ifrån sanning. Jag har nämligen bytt dator och efter idogt arbete att kopiera och bränna ner allt viktigt på skivor gjordes bytet..MEN.
Mina två veckors surt nedpräntade utkast till ex.jobbet var borta. De fanns ingenstans, inte på skivor, inte i ngn fil på alla de mailadresser som använts. Någonstans har jag alltså missat just den mappen på hårddisken, precis ALLT annat fanns med.
I nuläget råder en mycket destruktiv stämning vid min dator...och planerna på att överge studierna kommer i mycket täta skov...Vojne, vojne..kan man försörja sig på att sticka sockar istället?

Det är mycket nu...

Hundkurser, metodseminarium, konfirmation, PIM, ansvar, trädgårdsjobb, målning, stickning. Ja, listan över saker jag vill och borde göra skulle säkert kunna göras längre om jag inte hade så bråttom att komma vidare i texten..


Till saken hör att jag också bytt dator och då är ju åtminstone kontrollen på en del saker i livet något mer diffus än vanligt. Det är inte klokt så mkt av livet som man lägger i en dator. Där finns lösenord, adresser, telefonnummer, mötesbokningar, arbetsunderlag, recept etc..Visserligen försökte jag ladda ner, spara och flytta saker men hur man än bär sig åt så går en del förlorat på grund av minnesförlust, klant och ibland ren obetänksamhet. Nåväl...livet går vidare. Jag har flyttat ett av löjtnantshjärtana i rabatten, hoppas nya platsen blir bättre. Funderar på att fylla mer jord i rabatten på framsidan och rädda en del av pelargonerna till nästa säsong. I smyg kan jag kanske också lyckas gräva upp ngn lupin. (Sambon och jag har nämligen inte samma uppfattning om den växten.)
Glömde ju nästan att det är valdag...och JA, jag ska rösta och tycker att fler borde följa mitt exempel.

Effektitv, iallafall nästan.

Vilken dag. Jag som alltid brukar plugga hemma åkte iväg till universitetets bibliotek för att få lite fokus och hitta lite böcker. Det var faktiskt oerhört nyttigt. Jag fick riktigt mycket gjort och har lånat en hel bunt med böcker som ska sorteras in i faktabanken vad det lider. På något konstigt sätt föll en hel del pusselbitar på plats av detta. Men attans så varmt det är i bibliotekets magasin...åtminstone den här årstiden. Vill minnas att vintern är lite kyligare där nere.

Sedan har kvällen bjudit på föräldramöte, intressant och trevligt när man faktiskt tycker att barnens lärare är sympatiska. Kul och allt beröm till dem. Störta problemet med de här mötena är ju att akta sig för diverse uppdrag som klassråd, skolråd och andra uppdrag. Det räcker alldeles utmärkt med alla andra saker man ska göra, resten av tiden vill jag bestämma över själv.

På stickfronten är det snart dags att lägga in foto på den lurviga koftan, kuddöverdraget med flätstickning är nästan klart, men fy vilket trist garn. Det är riktigt läbbigt det gamla "Soft" från sjuntorps och fastnar ihop med sig själv så det är nästan omöjligt att repa upp...men kudden blir rätt mjuk. Ytterligare ett projekt är påbörjat och det ska bli en kofta till nyaste kusinen...av ett naturfärgat restgarn. Flitens låga brinner alltså.

Vilken höst

Inga foton togs denna dag, men jag njöt lika mycket ändå. Sol, nästan 20 grader och en stund på hundutställning, Grattis kennel Eurotop som fick en Champion idag. Jag fick också titta på lydnad och sedan träna mina egna hundar i skogen.
Nu ska jag njuta av en ljudbok i öronen och tvättstugan i 2 timmar framåt...tänk vilken lyx. Jo jag gillar tvättstugan, det blir ett rent fint resultat och man får vara ifred!!

Hur ska det gå?

Tja bra med det mesta, antar jag med är väldigt trött nuförtiden. Vet inte om det är alla möten med hemtjänst och färdtjänst för mina föräldrars räkning, eller att hjälpa dem hitta en lägenhet eller någon förkylning som är på ingång. Det känns lite motigt med studier och annat som hopar sig runt en, men egentligen ska man väl vara glad åt att det finns saker att bry sig om. Sedan är det väl en utopi att man som syskon ska vara överrens när det gäller att ordna för sina åldrande föräldrar, men hoppet lär vara det sista som överger människan. Jag hoppas iallafall att vi i min syskonskara ska få en liknande syn på vad alzheimer betyder för våra föräldrars närmaste framtid...men ibland tvivlar jag.

Idag har vi haft loppis här på gården och vi fick sålt en hel del, kakfat, porslinsänglar, sällskapsspel och andra små leksaker vi vuxit ifrån. Det blev ett litet bidrag som sonen genast spenderade på golfklubbor som en av de andra grannarna sålde. Nåväl, det är värt att prova, vem vet det kanske blir en ny Tiger Woods. Det mest trista med loppis är iallafall de saker man inte säljer som ska tryckas in i hemmet igen i väntan på nästa tillfälle att bli av med sådan man själv vuxit ifrån. Vi får hoppas på en loppis nästa år igen.

Vilken helg och vilken vecka.

Egentligen skulle jag kunna skriva en mil...hundträning i nytt ljus...och ett examensarbete framför mig. Men hjärnan är slut så jag återkommer ska sova och drömma om Kååååv (halländska för korv).

Bara en dag kvar

..sedan är man student på heltid. Jag har verkligen försökt mobilisera lite intresse för annat än avslappning, men det lyckas inte så ofta. Det är mer lockande med skogspromenader, stickning och hundträning. Men ibland får jag lite idéer och har faktiskt reviderat planen för min uppsats. Det blir nog mer känning av allvar när vi träffs på universitetet igen, imorgon ska jag ladda upp en sista dag och sedan ska datorn få se mer av mig och mina tangenttryckningar.
Sambons kofta är iallafall klar, men blir nog inte sambons kofta. Han tycker den är för luddig. Drops Symphony är ju ett luddigt garn och det blir liksom för feminint...ska testa om systerdottern vill ha den istället. Själv har jag påbörjat ett nytt projekt i form av stickat kuddöverdrat. Vi får se var det slutar, men det finns liknande att köpa i butiken så då borde väl jag kunna fixa ett själv.

Ny bild.

Släkten utökas.

Teknikens under

Tja nästan en hel dag åt att försöka få datorn att fungera som den ska...men nu ska det vara rensat och klart.
Den som lever får se.

Ny frisyr

Min mobil och bloggen är inte överrens så efter diverse omvägar...kortar och mörkare. Dessvärre lär det inte vara lika snyggt imorrn, men det blir den dagens äventyr.

Glömde ju...dagens regn har gett mig användning för mina nya stövlar. Ja, ja. Skratta inte...de är så otroligt sköna jämfört med vanliga gummistövlar så jag misstänker att alla som provat ett par aldrig i livet skulle byt tillbaka till gamla tretorn.

Effektiv idag

och ändå är dagen inte slut än. Här har planterats om blommor, plockats kantareller, borstats hundar. Ren nytta hela dagen, blommorna överlever förhoppningsvis, kantarellerna kan ätas och hundhåret ska förhoppningsvis bli garn framöver. Att jag och sambon sedan försökte träna våra hundar till att begripa att ordet "KANTARELL" betyder att man med hjälp av nosen ska fixa fram sådana var väl kanske något mindre lyckat. Nu ska man ju inte ge upp så ett par kantarellturer till och några fler hot-dogs i fickan så vore det väl 17 om inte våra intelligenta vänner ska fatta galoppen. Vi får väl se.
Nu blir det middag, matshopping och kanske planering av kursen jag ska hålla i höst. Kursdagen var redan bokad så det blir till att hitta nytt datum, men det är som sagt en världslig sak!

Matt

Ja, hur otroligt det än kan låta blir man faktiskt lite matt av att stå och titta på hundar en dag. Kändes ändå som om andra dragit betydligt tyngre lass och jag är så otroligt tacksam för att ordföranden i klubben är en sådan otroligt kompentent och trevlig person. Mångsidig och kunnig inom så många områden är det inte förunnat alla att vara. Trevligt var det annars att se så många vackra collies och precis som vanligt är tycke och smak ifråga om vem som är vackrast olika, men vad gör väl det när solen skiner :)
Grattis också till vår klubbkompis vars hund numera kan titulera sig KORAD efter att ha fåt en godkänd exteriörbeskrivning.
Nu ska kvällen avnjutas framför något lämpligt nyhetsinslag och sedan blir det kankse en liten fundering kring kommande plugg...det närmar sig, terminsstarten alltså.

Naturens under

Det bara dök upp, minnet. Det var en oherrans massa år sedan (typ 80-tal) som Norrmejerier lanserade en slags juice som kallades Naturens under. Den var på den tiden rysligt dyr men god. Kanske ngt att ta upp i produktionen...minns ni andra. Det är till att bli nostalgisk ibland.
Hur kom då denna tanke in i hjärnans vindlingar...Jo, en solig dag. Wienerbröd och kaffe hos föräldrarna på landet och en härlig skogspromenad med hundarna som resulterade i en blåbärskaka till kaffet. Tänk så lite som kan göra en dag fulländad.
Imorrn är det uppvisning med hundklubben och skolstart. Inte för mig men för sonen. Jag har "ledigt" en vecka till. Lyllo mig!!!

Snart börjar allvaret.

Jag har så smått börjat inse att jag tagit på mig väldigt mycket i höst. Visserligen kan man tycka att en människa ska hinna med en hel del under sina dagar, men med ålderns rätt :) har jag börjat inse att man behöver tid till att bara vara också. Under mina stickkvällar i fåtöljen, som inte blivit så många i sommar har jag börjat förstå att ex. jobb, instruktörsutbildning att slutföra, kurs att hålla och mammas diagnos(alzheimer) gör att jag kommer att ha mer än fullt upp. Till detta kommer att jag fått hoppa in som sekreterare i den förening där jag "bara" var suppleant gör det väl inte enklare. Att jag sedan börjat tveka om ämnet för mitt ex.jobb är väl bara ett bidrag till röran i min skalle.
Igår kände jag mig iallafall effektiv då jag satte ihop en info-broschyr för hundklubben och när jag imorse bakade bullar på en hel liter...De bullarna räcker kanske två veckor med lite tur och en tonårsson.
Har förresten läst om de två sista böckerna om Harry Potter den senaste veckan, det kallas visst verklighetsflykt, men nog finns det mycket livsvisdom i de böckerna om man vill börja analysera. Det trista är att det är svårt att läsa och sticka samtidigt, men då finns ju ljudböcker och tv. Friidrotts-VM är bra, ger mycket sticktid.. Ska fota mina sockor med falska flätor och det är bara en ärm och kanterna kvar på sambons kofta.

Blåbärsbrist

Ja så har jag återigen klafsat runt bland blåbärsris, ljung och blöt mossa utan någon större framgång. Några futtiga regnskämda bär var allt som gavs och det är bara att inse att året inte går till historien som rekordår för de blå bären. Nåväl, kanske blir det en blåbärskaka en dag.

Tävlingsdax!

Jag gillar tävlingar där ingen är bäst utan man deltar genom sitt deltagande så att säga. Mormors bod har en sådan tävling just nu!

Prova lycka du med. Annars har dagen bjudit på städning, dörrenovering och hemförlovning av god vän som varit på utflykt i mitten av landet.

I sommarvärmen

har jag för dagen brottats med vår gräsklippare som har trilskats något förfärligt denna sommar. Något är fel, men trots upprepade isärplockningar, mer eller mindre milt våld klipper den max 5 m innan man får starta om och alltså klippa gräsmattan minst 3 gånger för att den ska bli klippt. Tur man har liten gräsmatta! Dessutom är sommarens första sockar färdigstickade...bild kommer. Men nu väntar Mördare okänd...efter promenad i kvällsdimman.

Tänk vilka människor det finns...

...igår när jag rastade hunden för natten mötte jag på en tom väg över en åker en man på cykel. Nåja, farbror är kanske en mer sann benämning på honom men han var på hemväg efter sin cykling runt Bottenhavet och frågade efter vägen. Cyklingen skedde nämligen utan karta! Vissa är tuffare än andra så inte ska man klaga om man måste ta sig fram lite obekvämt ibland. Jag skulle nog kunna komma på tanken, men att sedan göra slag i saken och ge sig ut på långcykling...nja.

Annars har dagen spenderats i lugnets tecken, stickning, rabattskötsel, läsning och hundpromenader. Sonen är anmäld till nästa sommars konfirmation och just det, min sommarkofta finns på bild.

Semester...

..innebär väl vila från alla aktiviteter eller? Jag har iallafall vilat från allt inklusive bloggande, men nu börjar allvaret igen. Återkommer förhoppningsvis imorrn, då är det måndag.

VIlken härlig värme!

Det är sannerligen tur att man varje sommar får njuta av några dagar med en sådan härlig värme som vi haft de senaste dagarna.

Altanen är färdig och ser riktigt prydlig ut, eller vad tycker ni?

Sedan har vi tillbringat dagen på den mest fantastiska tomt man kan tänka sig en dag som denna. 3m från havet och en sval bris i värmen. Sandstrand nedanför fötterna och ett kliv från altanen. Tack Monica för din och makens gästfrihet. Det har dessutom givit oss lite färg på huden...mer indianröd än gyllenbrun, men vad sjutton... Man ska inte förakta färg...inte ens en vit sådan. Njut av sommaren medan den varar...:)

Idag har vi varit duktiga

Ja vad vore semester utan en massa projekt. Vi ska lägga trädäck på framsidan. Projektet inleddes redan ifjol, men nu ska det bli klart. Imorgon har vi lånat släp och ska köpa virke...känns skönt måste jag säga. Att vi sedan tvättat lite mattor och dammsugit gör inte dagen mindre bra. Nu ska jag vila, välförtjänt.

Så mycket mygg...

Tja, det är väl bara att konstatera att sommaren har kommit. Sillen med gräddfil har intagits, myggen har bitits och vi har grillat korv. Har haft en fantastisk dag vid isälvsleden där vi spårat med hundarna. Visserligen tappade husse lillemans halsband i blåbärsriset, men det är väl priset för en lyckad dag.
Tiken gick ett klockrent spår i torr renlav...men hittade alla pinnar och fick sedan gå hanens spår för att se om vi hittade halsbandet. Tyvärr inget halsband, men en toppen-insats trots det.
Hanen fixade sitt spår och hittade alla sina pinnar fast det inte var husse som lagt ut dem. Vi gjorde nämligen en rockad, husse gick tikens spår, sällskapet gick hanens och jag gick kompisens.
Sedan blev det grillad korv....och jordgubbar och glass. Kan man ha det bättre??
Trevlig sommarvecka...!

Rivstart på sommaren

Det kan det kanske kallas när vi ska susa iväg en 40 mil imorrn på studentexamen, efter att ha jobbat en hel dag. Därefter blir det heltidsjobb i hela 3 dagar innan sommarlovet tar vid. Det får väl iallafall betraktas som skäligt att jobba ett par dagar innan man får ledigt. Tror det är mest jobbigt för hundarna som inte får mitt charmerande sällskap under dagtid.
Får fundera hur vi ska bemöta studenterna, får nog tillstå att jag aldrig varit på någon student bortsett från min egen...men då var det ju inte modernt med studenttrams!!

En sak i taget...

...det är ett bra sätt att komma närmare slutet på den där listan. Ja, ni vet listan som ständigt fylls med saker man borde göra. Igår stickade jag iallafall färdigt min sommarkofta och har nu påbörjat att sätta samman filten av provlappar. Ja, den filten blir inte klar i närmaste framtiden, men det är enklare när lapparna sitter ihop än ligger lösa i garnkorgen. Sambon är mäkta besviken över alla lika och olika färger som inte passar ihop. Jag är mer inne på att filten inte ska vara snygg utan varm och gosig. Så fort jag blockat (sträckt ut och pressat) koftan kommer en bild.
Annars har dagen bjudit på röstande i EU-valet. Där jag lyckades bestämma mig och bara stoppade en lapp i kuvertet...fast jag hade med mig två bakom det gröna skynket. Det känns iallafall bra att ha sagt sin åsikt, nu får man se om man lyckats tippa någon vågskål i endera riktningen.
För övrigt har den något kyliga dagen bjudit på iordningställande av föräldrarnas potatisland. Jag har myllat jorden och dragit fårorna så nu återstår bara för dem att peta ner potatisen. Jag har också iordningställt mitt eget lilla land och med lite tur blir det lika fint i år som förut.

Slutet är nära

Nja, inte det slutet, men efter att i ren förvirring förväxlat citronjuice med diskvatten (det var inte gott) och tappat både busskort och bilnycklar känns det rätt okej att vi nu har terminens sista träff på utbildningen. Sedan är det dags för sommarlov.
Idag har vi lyssnat till Görel Sterner som bl.a publicerar mkt bra på ncm. Det var intressanta tankar hon gav uttryck för och det är bara att lyssna och lära. Nåja, lite reflektion finns det nog plats för.
Annars har vi fått föräldramail från skolan som tydligen har problem med trakasserier på Apberget. Sagt och gjort, fröken Mamma rycker in och kollar läget, men inser att det är läääänge sen jag var på Apberget så jag får nog uppdatera mina kunskaper om detta.
Nu ska jag förbereda morgondagens opposition och sedan blir det Arne Dahl som kvällslektyr. Gillar hans A-grupp, men det är inte många böcker kvar i den serien nu.

Himmel...vilken dag

Har jobbat min sista dag i klassen, nu är nästa arbetsdag skolavslutningen efter som vi är på universitetet nästa vecka. Vi har firat med att binda in böcker och ha uppvisning med småstjärnorna. Riktigt roligt var det även om man blir matt av allt tjatter 25 åttaåringar kan åstadkomma.
Nåväl, det kommer att kännas tomt utan dem med.
Väl hemma har jag sytt ihop alla sömmarna i min sommarkofta, nu är det den virkade kanten som återstår. Får se om jag fixar den imorrn. Annars är det hundträning imorrn fm och att läsa uppsats att tycka till om som ligger på schemat...Natti natti.

Jag firar...

...inte genom att gå till tandläkaren som jag också gjorde idag, utan genom att köpa garn åt mig när jag skrivit klart rapporten till nästa veckas slutträff för terminen.

Dagen D var igår. Jag blev så trött på att sitta och finslipa, ändra, justera etc.. att jag helt sonika bestämde att jag var klar och skickade iväg till min opponent. Det känns så skönt att inte trixa mer utan det får bli efter opponeringen då man ändå får ändra lite. Jag blev iallafall så "ledig " och lättad att jag begav mig till garnaffärens rea av Drops design garner och handlade. Det blev dels garner till en lång väst åt mig och en tröja till sonen eller snarare sambon eftersom sonen inte riktigt gillar stickat just nu.

Ok, garnet är lite fräschare i färgerna än bilden visar, men jag hade bara mobilen att fota med så det blev lite svårt med ljus och så. Det är iallafall väldigt mjuka och fluffiga nystan så jag blir sååå sugen att börja sticka NU, men jag ska nog avsluta mina gamla projekt först.

Annars var det som sagt tandläkaren. Jag ser det nästan som min uppgift att de inte ska drabbas av lågkonjunkturen. Lagade en tand vid jul och nu har det blivit hål i tanden bredvid. Kan karies smitta? I min mun kan det säkert det, en annan tand jag har problem med bet jag sönder ifjol, men den känns konstig och jag spänner käken så jag får öronvärk. Där hittade min mycket vänliga tandläkare inget fel, men skam den som ger sig. När det är återbesök om en vecka får jag väl klaga igen...

Litet men naggande gott...

Det är sådana mina inlägg ska vara i framtiden...då kanske de kommer lite oftare. Har nästan färdigställt terminens samlade arbete och nu är det bara vårförkylningarna i hemmet som ska få sig en dust...Atjoo....

Vem vet, inte jag...men lite depp

Nä, jag tror jag gör mig bäst som messersmith! Det är så himla enkelt att veta när man inte behöver ha saker och ting så väl underbyggda. Det är mycket värre med att kartlägga elevers kunskaper och förmågor när man ska anknyta till fakta och teorier. Tycker att jag just nu står still och blåstirrar på en punkt utan att komma vidare, mest för att jag inte vet om jag ska upp, ner, till höger eller vänster. Men det blir väl som en labyrint, man börjar åt ett håll och ser om man tar sig fram i den riktningen. Om inte får man byta riktning, effektivt sätt, men tidsödande.

Fick mammas diagnos idag Alzheimer, mindre roligt. Hon ska påbörja medicinering, men hur pass effektiv den är/blir kan man ju inte riktigt veta. Det är bara att leva för stunden och vara nöjd så länge det är bra. Inser iallafall att det blir mer för mig att sköta framöver...jag som tyckte det var nog redan nu.
Har för mig att det finns en bok som heter "Mamma åt sin mamma", tror den kan vara något.
Återkommer nog i ämnet...tror livet håller på att komma ikapp mig.

Jag som skulle ta det lugnt

Nu är det visserligen inte imorgon, men jag kan meddela att kallbryggt te inte det minsta påminner om iste, inte grönt te iallafall. Får nog hålla mig till det vanliga teet till min frukost för det är mycket godare.
Idag skulle jag i alla fall ta det lugnt. Det gick jättebra tills sonen dök upp och tyckte att nu skulle vi väl ändå äta frukost. Efter den var det dags för planering av dagen och häcken, den där stickiga buskraden, var väl den som stod på tur. Jag har ju rensat den så gott det gick från ogräs och nu skulle vi fylla färdigt med täckbark. Först skulle hundarna ut på en lite roligare utflykt i grådimman och råkylan. Jag fick klä mig ordentligt med både fleece och vinterjackan så frös gjorde jag inte. Sedan bar det iväg till plantagen för att inhandla täckbark. Det är en rolig affär. Man kan ju tro att de bara ska ha växter och jord, men det är minst lika stor del med kuddar, filtar, mattor och ljuslyktor. Inget för min trädgård, men det ser himla fint ut i utställningshallen. Det enda jag skulle kunna tänka mig är fåtöljerna i fuskrotting som är så poppis just nu. De är verkligen sköna, men jag är för snål för att unna mig dem.
En liten tur till djuraffären för att inköpa hundmat och lite nya fräscha fiskar till akvariet blev det också.
Väl hemma kändes det inte så lockande att hälla ut täckbark så det får vänta till imorrn, men akviariet är numera rengjort och de nya fiskarna har flyttat in. Jag skulle så gärna ha lite större akvarium, men frågan är om man ska dra på sig ännu mer pyssel?
Nu är det iallafall middagsdax och jag ska sätta mig i en fåtölj ta ett glas vin och fortsätta lyssna på min cd-bok av Arne Dahl...ha en bra lördag.

Dags att ta itu med saker...

Det är ju så att när solen tittar fram visar sig alla små brister som man kunnat dölja i sämre ljus. Det kan vara allt från omålade trädgårdsmöbler, risiga rabatter, dammiga hörnor eller otrimmade kroppar. Dessvärre finns det väl lite skavanker både här och där i hemmet. En del kan ordnas enkelt, andra kräver mer tid och vissa får man helt enkelt bortse från. Jag har i närmare en vecka nu varit sugen på att prova Mat-Nicklas frukostte. Är ju dessutom svag för iste om sommaren så detta är väl egentligen en variant på det. Det gröna te som låg närmast var Hallon och Physaliste, lovar att berätta imorrn hur det smakade.
Drabbades av shoppingdjävulen idag när sonen var på gitarrkurs. Handlade 3 sorters te och ett halvt kilo lyxigt espressokaffe. Vill ni se prov på utbudet finns det här.

När det gäller mina studier känns det som om det flyter på, men det är bra mycket mer krävande att genomföra diagnoser än jag trodde. Man måste vara så påläst och när man inte gör diagnoserna ofta och ibland inte sett dem förut kräver det en hel del inläsning. Har lärt mig en hel del de sista dagarna iallafall och det tackar man ju inte nej till.

Trängsel i hjärnkontoret

Ja, det är väl det som kallas att vara aktiv. Det är nämligen så mycket på gång just nu. I min utbildning ska vi göra en kartläggning av läs- och skrivproblematik hos en elev. Det blir lite av premiär att göra det utifrån den här utbildningens premisser och så grundläggande och noggrant. Säkerligen väldigt intressant att i slutänden se vad man kommer fram till, men många trådar att hålla i nu och försöka hitta ändarna på. Jag har iallafall letat rätt på en rad olika diagnoser från olika utgivare och kommer naturligtvis inte att använda alla, men det kan vara bra att känna till dem och känna vilka av dem som faktiskt passar både mig och den utvalda eleven. Dessutom lär jag nog återkomme i det här ämnet för det tar upp en stor del av min hjärnkapacitet just nu.

Igår gick hanhunden sitt MH och tji vad matte fick fel. Jag var tämligen övertygad om att vår fegis och gullgris skulle komma utrusande ur skogen tillbaka till mig och bilen efter 10 minuter. Jag fick vänta i 40. Han gick runt hela banan utan att bli vettskrämd och det var faktiskt lite bättre resultat i de flesta delarna än vad vi väntat oss. Vi vet ju att vi har en försiktig och lite rädd kille, men dumpen klarade han över förväntan och likaså skrammel och spöken. Männsikor är han ju väldigt reserverad mot så det är inget att säga om. Skott avstod vi då vi vet att han är rädd för skott och extra känslig nu efter valborg så det fanns ingen anldedning att utsätta honom för det.

Det var länge sen jag uppdaterade mina stickalster så det kommer här...ska försöka skriva liiiite varje dag sedan för att inte rasa på så fasligt var 4:e dag eller så. Här kommer iallafall Samuels sockar med Aloe Vera och min sköna gröna kofta i Alpakka.

Flitig som en myra...

Tänk så duktig man är vissa dagar. Idag känner jag mig verkligen duktig och eftersom en stor del av duktigheten skett utomhus känns det at solen tagit på ansiktet med. Vad är det då jag gjort?

Jo, jag började morgonen med att göra en riktig lyxfrukost till sonen. Han fick plättar, lite lyxigt men det kändes snällt.

Sedan packade vi en ryggsäck för att åka ut och lägga årets första spår åt hundarna. Väl ute i skogen var det väl lite mer snö kvar än vad jag väntat, men det gick att lägga ett kort appellspår, ett åt varje hund. Medan spåret låg till sig fick vi en liten promenad i solen och hundarna fick leta rätt på lillhusse som med jämna mellanrum "försvann" in i skogen. Båda hundarna klarade sina spår galant. Gammeltiken hade lite svårt att fokusera när hon inte visste vad hanen gjorde men efter en lite påminnelse om att det var spår vi gick hittade hon alla pinnar och var väldigt "på" och ville bara framåt till slutapporten.
Hanen som inte är någon van spårare klarade även han sin uppgift över förväntan. Han hittade sina spårpinnar och var ordentligt trött efter sitt lilla uppdrag. När vi slog oss ner för medhavt fika kändes det som om det positiva delen av året har börjat. Hemvägen bjöd på ett besök på Media Markt som var sanslöst stort, men inte så billigt som jag trott. Visst fanns det en del lockvaror, men mycket hade också samma priser som i andra butiker. Man får helt enkelt vara en smart konsument när det är dags för shopping. Idag nöjde vi oss med en burk tryckluft...sparsmakat. ;)

Det känns också i mina axlar att utesäsongen är på gång. Däckbyte och biltvätt igår och att jag efter hundarbetet fick för mig att rensa bort allt ogräs under häcken gjorde väl inte saken bättre. Men jag får erkänna att det blev väldans snyggt. Vi har ju hägnat in tomten så att hundarna inte ska smita ut mellan häckens buskar och där har vuxit upp en del gräs och samlats en del gamla löv. Nu är det ett minne blott och det finns betydligt mindre ogräs där och är betydligt mer värk i mina axlar, men det är det nästan värt...
Nu ska jag bara fundera hur man får ogräset att hålla sig borta. Ni som har tips...hör av er. Imorrn ska jag byta däck på andra bilen och på söndag...VILA...om jag inte beslutar mig för att plugga lite, men det känns som om vilan ligger högst upp på listan.

Vintern rasat...

Ja nu vet man inte i vilken ände man ska börja, studentens eller vårens. Student är jag även om jag aldrig själv haft någon studentmössa.
Med risk för att låta lite antik får jag väl säga att det var inte modernt på min tid. Eller snarare att det var inte modernt i mina kretsar. Det var nu så att OM man ville och räknade sig till skaran rebelliska, anarkistiska uppkomlingar så skulle man inte fjanta sig med någon vit mössa när dessutom den egentliga studentexamen avskaffades så fort jag blivit född. Sedan är jag visserligen student igen på gamla dagar, men nästa mössa blir snarare doktornhatten än någon kepsvariant. Nu ska jag väl i sanningens namn säga att jag inte kommer att nå någon hatt heller för ambitionen finns inte i den riktningen. Lite rebell kan man väl få vara även som vuxen.
Rasat iväg har iallafall vintern då till och med stora drivor har svårt att stå emot sol och +15 grader. Det är en av fördelarna med att bo lite öppet. Det finns inte skymten av skugga för snön att gömma sig bakom.
Annars är valborg rätt mysigt. Jag gillar manskörerna och elden, men kan klara mig utan raketer och smällare som gör livet mindre njutbart för våra fyrfota vänner inom olika arter och dessutom vad jag kan förstå är mindre bra för vår globala miljö. Fram för luftballonger och ljusspel. Det är vackert det med.

En vanlig lördag

Nåja åtminstone rätt vanlig. Sonen skulle ut och sälja aftonbladet, men det var trögt idag. Till och med jag fick offra mig och köpa ett ex. Sedan var det hundpromenad och en tur till myrorna som stod på schemat. Vi skulle nämligen leta bäddsoffa till sonens rum. Ingen lycka där och det var rent förfärligt hur sofforna där såg ut så vi åkte vidare till Röda Korsets second hand och där var kvalitén högre men tyvärr var sofforna för långa då utrymmet i hans rum är lite begränsat.
Istället tröstade vi oss på Willys med att handla både bak-artiklar och snacks. Vi ska ju se Robinson ikväll. Snacka om antiklimax, men det känns avslappnat och lite mysigt iallafall. Väl hemma satte vi igång med bullbak (nutellafyllda) och hemgjorda snickers. Det blev faktiskt väldigt lyckat.
Nu har jag dessutom dammsugit blocket på bäddsoffor så vi får väl se om vi får något resultat här hemma. Jag misstänker att jag återkommer i ämnet.

Matpriser utan påsk

Påsken är sedan flera dagar slut även om vi i norr fortfarande har påsklov. Den festliga påskmaten har fått ge vika för vardagsmaten och jag ägnar mig mer åt att googla på rest* än att fixa festmat.
Jag har faktiskt nyupptäckt sådan fina maträtter som makaronipudding och restgratäng. Det är också möjligt att fynda mat såhär när påsken är över och butikerna vill rensa hyllorna. All mat som försetts med gula förpackningar börjar säljas ut till många procents rabatt och alla påskskinkor och chokladkaniner kan få nya hem till en billig peng. Det är bara att fynda på.

Själv är jag inne i en intensiv pluggperiod och igår skickades sonen ut på en kommenderad hundrastning. Stackars vovven. Hon fick cykla 4-5 kilometer, promenera och leka i 2 km så när hon väl kom hem såg hon ut som om hon ageragat gatsopningsmaskin. Skitig som en mopp och mycket lycklig. Får se om jag lyckas bräcka den promenaden idag.

Matpriser i påsktid del 2

Åh, vad jag kände mig snäll när hundarna fick fårben. Det är faktiskt första gången jag sett hundarna äta upp allt, dvs kött, märg, ben. Inte en smula fanns kvar efter den lilla extra påskmåltiden. Naturligtvis kunde man varit snål och kokat soppa på benen men skam till sägandes är jag för lat. Betvivlar dessutom att maträtten skulle vara särskilt populär bland husets invånare med två ben.

Ni kanske undrar, varför jag inte nämnt ägg som påskmat och det är så enkelt att jag inte gillar ägg. Har faktiskt ägnat en stor del av mitt matliv till att peta bort allt som kan liknas vid ägg i mat. Omelett ätes icke och jag har som vuxen "lärt" mig äta pannkaka. Inte heller idag kommer det ägg i min påskmeny även om ägg är relativt billig mat. Jag har använt ägg till att baka muffins till eftermiddagskaffet som intogs efter att jag vimsat runt en dryg timme i snösmörja med hunden, men middagen blir äggfri och för att vara lite norrländsk, obillig. Tänkte på att köpa några muffins i butik kostar minst 15 kronor medan man för ca en 10:a kan baka 20 egna. Det är ekonomi för mig.

Vi ska äta fläskfilé och klyftpotatis till middag. En variant där filén helsteks med kryddor och mozzarellaost. Mozarellan är ett fynd från en affär där jag inte brukar handla, men vem kan motstå 1 kg mozarella för 39 kronor? Inte jag iallafall. Kan man göra maträtten billigare? Javisst, odla din egen potatis, riv en billig ost och blanda med creme fraiche, välj kotlettrad istället för filé. Men snälla välj iallafall svenskt, det känns liksom bättre att veta att köttet inte åkt runt hela världen innan det hamnar på tallriken.

Glad påsk om man nu får säga så på långfredag som iallafall i min barndom var LÅÅÅÅNG och tråkig för man fick inte göra något livligt eller leka med kompisar. Det skulle liksom vara lite Jesuslikt lidande, inte för att jag tagit skada, men det skulle vara intressant att se dagens barn ta det så lugnt en hel dag. Men sådana experiment får man nog inte göra.

Imorrn är det påskafton, det är roligare.

Matpriser i påsktid del 1

Det är fattigt att vara student, särskilt om man måste äta också. Nu kan man väl ha olika åsikter om det där med att äta. Rent teoretisk skulle jag säkert klara mig rätt länge på vatten och en gnutta bröd, men det blir så tråkigt. Jag är nog mer typen för vin och choklad och kanske är det därför jag "oroar" mig för matpriserna. Men ser man det ur en strikt näringsfysiologisk synvinkel,


maten alltså, så kan man leva gott på kranvatten, knäckebröd, potatis, fläsklägg och en eller annan morot. Inte blir det dyrt heller och roligt och njutningsfullt kan man kanske ha det på andra sätt.



Ser man det ur en mer lysten synvinkel kan man också leva på champagne, choklad, jordgubbar och en eller annan nöt för fibrernas skull.

Men nu är ju jag av naturen en rätt praktisk och matglad person så jag tenderar nog mer att hänfalla till den klassiska devisen "Nytta med nöje", som i mathänseende hamnar någonstans i gourmetträsket. Det innebär att jag vill ha god mat, bli mätt och unna mig något lite extra. Kanske rostbiff med potatisgratäng på riktig grädde, ett GOTT vin och en liten kaka till kaffet (ok, vi tar 2).



Hur hör nu det här ihop med matpriser? Jo, det är ju påsk och det är ju lite festligt, man är ledig och vill äta gott. Vi har planerat det hela noga och fått med nästan alla påskklassiker, lax, kyckling, sill, lamm och vinet.
Men lax utnämnd till vår nya vardagsfisk kan ju kännas lite tråkig en helgdagsafton som denna. Själv är jag inte så förtjust i gravad lax som huvudrätt så till skärtorsdagen skulle det inhandlas varmrökt lax med mandelpotatis. Tjoho, vill ni tjäna pengar och har tid över? Det var en prisklass i paritet med oxfile så nog ska vi njuta. Men det blir nog utan dessert med tanke på priset och dessutom kranvatten till. Vad ska ni andra äta i påsk? Det kanske finns laxrecept mer lämpade för studentkassan därute?
Vad jag ska äta imorrn? Det återkommer jag till.
Hundarna ska också få påskmat, märgben av får!

Alla bilder från http://www.sxc.hu/

Ännu en dag till ända

Ja snart går sömntåget, och jag tänkte hinna med. Men har ju sedan tidigare varskott att det finns bilder i gömmorna på mina alster.

Det här är alltså sambons mössa stickad av det garn som spunnits av våra hundars päls. Kolossalt varm och väldigt mjuk. Känns fint att han traskar runt med en hund på huvudet.

Det här är de handledvärmare som är så poppis just nu, och dessa med spetskant är till systerdottern. Hon är i precis lagom ålder för att använda dem och håller henne kanske varm när hon ska sköta hästarna.

Själv tycker jag att jag varit riktigt duktig idag..ätit nyttigt och varit på strandutflykt med hundarna. Naturligtvis har jag och hanhunden jobbat på att lyssna på mig när vi är ute och promenerar. Det kräver sin hund, men går faktiskt bättre och bättre. Dessemellan har jag faktiskt skrivit lite på min kommande rapport och det känns inte fullt så hopplöst längre.

Oj, höll på att glömma. När sonen hade sin lilla gitarrlektion hann jag slinka in på garnbutiken och fynda ett reagarn till en sommarkofta. Så en dag om inte alltför länge...(min tideräkning) hoppas jag ha en sommarkofta i spetsstickning i en glad gul färg. Det ni!

Ordning på torpet

Ja det är precis vad det ska bli. Har dammsugit och skickat sambon att köpa nytt dammsugarmunstycke så hoppet växer om ett renare hem. Får dåligt samvete av tv4's "Rent hus" men man kan ju vara positiv och tänka att riktigt så illa är det inte än.

Ordning ska det också bli på ätandet i hemmet. Har varit på tok för mkt kaffe, kakor och godis och mackor ett tag nu. Börjar kännas i byxlinningen så det blir sallad, frukt och te nu till sockerbehovet börjar ge sig.

Bilden från http://www.webbild.com

I övrigt går studerandet trögt, vet inte om det är fullt i mitt huvud men det tar en sådan fruktansvärd tid att smälta det jag läser. Visserligen är dyslexi ingen rolig historia, men det känns som om hela utbildningen just nu handlar om dyslexi så jag börjar misströsta. Det finns väl en rad andra problem elever kan drabbas av när det gäller läs och skrivsvårigheter än just dyslexi?

Hundträningen med lille hanen går framåt. Känns lite som att vi har viljornas kamp ibland. Jag vet vad jag vill och han vill inte alltid lika. Vi får ta med en boll ut nästa gång för att få lite mer fart på ekipaget. Men det finns iallafall hopp och det sägs ju vara det man lever på. Just nu tränar vi snabba sättanden, att kunna stanna i sittande fast jag går iväg och att gå fot lite prydligt. Utförligare rapporter kommer.

Tjoho, lite stolt är jag över sonen också som kom hem med MVG på sitt religionsprov igår, strongt jobbat.

Strand i sikte

..och nu är det inte Robinsonstränder jag tänker på. Har faktiskt inte ens sett preimiärprogrammet efter som vi hade middagsgäster och wok med efterföljande marängsviss var intressantare än tv:n.
Nä, det jag syftar på är att solen skinit och temperaturen hållit sig på ovansidan av plusstrecket. Kanske finns det hopp om torra och isfria promenadvägar. Annars är jag inne i ett ljudboksstråk igen och ser fram emot varje biltur eller hundfri promenad så jag får lyssna på nya avsnitt av böckerna. Det är bara ett litet problem och det är att ljudböckerna drar mer än studielitteraturen. Ska iallafall göra studiebesök hos en kollega som jobbar med 6-åringars språkmedvetenhet imorrn. Kul och intressant tycker jag får se vad jag tycker efter besöket.

Varför så mkt att göra?

Jo, jag vet att det beror på min oförmåga att säga nej i kombination med att det finns så mycket man vill göra. Sedan prioriterar jag konstigt ibland, exempelvis skriver jag inte här alltför ofta.

Kanske är det bättre att fatta sig kort än inte alls. En snabb uppdatering ger iallafall att jag fått tillbaka garnet spunnet av hundull och hunnit sticka en mössa till sambon(bild kommer), jag har stickat ett par muddar med spetskant till en systerdotter (glömde fota) och påbörjat ett par muddar till andra systerdottern.

Sedan har jag läst, pluggat och skrivit ner lite reflektioner, men det är väldans pirrigt att delge sina studiekamrater reflektionerna. Bra övning för mig att bara göra utan att grubbla mig grön över om det är rätt, duger mm. Jag har gjort mitt, punkt!

Nåväl House har säsongsstartat och lyckan är tisdagskväll, men idag är det torsdag och jag ska planera för morgondagens jobb. Vi har ett tema med jordens grundelement i klassen och ska jobba lite mer med vatten. Imorgon är det dags att filtrera och rena vatten, får se hur det går. Annars hoppas jag att det blir fint väder så kanske vi kan ta oss lite extra utevistelse och njuta av solen om den behagar visa sig. Har ju fått lite nya direktiv för hur mitt arbete ska se ut kommande år så det är lite spännande just nu på jobbfronten. Vi ska ju börja ge skriftliga omdömen också. Men studentlivet tar mest tid och det kräver disciplin att vara distansstudent. Kanske inte min starkaste sida, men jag får väl se det som en kombination av nytta(studier) och nöje( lite vila när man inte har tidspress). Får se hur länge det tar innan nästa inlägg kommer...ska förbereda mig för redovisning till hundinstruktörskursen ikväll om stress och rädslor hos hund.

Präktighet

Ja, äntligen som utlovat.

Jag har funderat lite över detta ord PRÄKTIG. Egentligen är det ett förfärligt fult ord och jag vet inte ens om betydelsen är så vacker. Ordentlig, rejäl, hälsosam, frisk, äkta, ärlig, pålitlig etc. Det finns många ord som rimmar väl med uttrycket präktig, men skojig är inte ett av dem. För mig känns det som om att det på 50-talet var rätt ok att vara präktig men vem f-n vill vara präktik 2009? Ska man ringa presumtiva arbetsigivare och säga sig vara präktig? Det låter ju nästan beskäftigt. Boka din annons på en matchmaking-sajt och beskriv dig som präktig...tja, good luck. Be barnen bekskriva mamma och pappa som präktiga för sina kompisar....mobboffer direkt eller? Allt detta och sedan faktiskt sitta här och inse att man likväl är sådär....präktig. Jag menar jag läser innehållsförteckning och ursprungsmärkning på mat och kläder. Jag slänger inget som går att laga eller KAN användas. All mat och alla råvaror ska tas omhand, inget får kastas. Jag gör alltid det jag lovat, kollar hur andra mår och försöker inte såra någon. Tänker först på andra och sedan på mig (det är mig de tänker på när de på flyget säger...ta först på din egen mask innan du hjälper andra). Jag tar aldrig sista chokladbiten eller kakan...nån annan får först. Jag har helt enkelt en moral som var innen 1954 och är präktig. Jag var inte ens påtänkt på den tiden, men det måste nog ha hoppat nån gen.

Jag kan baka, laga mat, fixa småfel i bil, mjölka en ko, sy ett klädesplagg och sticka en filt, använda lie och motorsåg, plantera potatisk och koka sylt samt sy en gardin. Men jag vill inte vara präktig för jag hör ju på ordet att det inte är så hippt och det låter inte vackert heller.



Nåväl...vad är väl en bal på slottet...

Här är mitt senaste alster...en kofta till kompisens son, voila!

Sent ska syndaren vakna

Ja nu var väl inte bilden ovan så himla syndig, men att jag inte skrivit mellan det att jag anmälde mig till garn&kaffe bytet och fick mitt paket, det är eländigt. Men TACK Lissan som skickade så mycket mysigt. Jag vet redan vad alpacan ska vara till och den som lever får se.

Präktighet var ju utlovat i denna blogg och detta inlägg...men kvällen är sen och jag ska fortsätta min instruktörsutbildning imorrn så jag ska vara "o"präktig och vänta med det inlägget.

Tänt var det här

Nu har jag anmält mig till garn & Kaffebytet, det kan väl bara erkännas att jag gillar både garn och kaffe...så bättre kan det nästan inte bli.
Har haft innevecka på universitetet och inte orkat skriva då det varit mkt annat, men jag återkommer..på temat präktighet!!

Ja se det snöar..

I natt har snön verkligen vräkt ner och det har blivit ytterligare en decimeter på marken. Nu hade vi inte så mycket snö innan så det blir mest vitt och fint. Jag är ingen snöfantast, men hellre snö och vitt än bara kallt och isigt. Annars lunkar det mesta på i sin gilla gång. Jag stressar över pluggandet och all tid som bara rinner iväg på att försöka vara ordentlig i olika bemärkelser. Man ska umgås, städa, planera, tänka på sig själv, tänka på alla som behöver hjälp, få ekonomin att gå ihop. Utöver detta ska man då sköta jobb, ideella åtaganden, pluggandet och hinna aktivera hundarna. Inte minst uppdatera sin blogg,
Det är väl så att medvetandet vill mer än människan förmår, det lät nästan religiöst, så man får väl arbeta på sin effektivitet.

Nöjd med min dag

Det kan man väl unna sig att vara när man plumsat i snö med hundarna så att både de och jag fick motion och lite sol på huden. Bevistat ett stycken styrelsemöte, ätit nyttigt i nästan en hel vecka och dessutom fixat klart ett stickprojekt.

Igår gjorde jag dessutom klar en översättning av engelsk text för mina studier, så jag känner mig rätt nöjd. Hurra vad jag är bra.

Vad är detta?

Har fyndat när jag letade julpynt, en hel påse (stora sorten) med garn. Ullgarn och ullmix, men detta gick jag bet på. Vet inte alls vad det är och banderollerna är blanka. Får se om jag får något tips här.
Annars har jag minnsann tänkt!
Ja, det är ju det man har hjärnan till. Tror det var dagens tv som inspirerade lite. Uppdrag granskning ger impulser ibland.
Gatuhundarna från Spanien, jag har verkligen försökt förstå. Varför vill man hellre ha en spansk hund än en svensk. Kostnaderna för den spanska vovven är detsamma som att köpa en svensk eller t.o.m dyrare än att ta hand om en omplaceringshund. Är det något förvridet "barmhärtige samariten" tänk som driver dessa människor? Jag fattar ärligt talat ingenting och nästan mindre när man ser folk som man normalt betraktar som sunda "hitta" sin hund på nätet i Spanien. Ni som känner er manade förklara gärna för mig.
Nästa tanke är "mitt" stackars Norrland som snart bara bebos av åldringar och "gammpojkar". Vart är vi på väg, i en del av landet är det bostadsbrist och i en annan del står lägenheter och villor och förfaller. Visst, visst, det finns ju inga jobb i Norrland. Men vad 17, och nu får ni väl sätta kaffet i vrångstrupen, flytta ut försäkringskassor, CSN, Vägverket mfl. till Norrlands inland, inte kusten. Då kanske vi kunde få lite mer livaktighet även i den delen av landet. Nä, men man kan ju inte tvinga folk att flytta. Ok, det kan man inte men om mitt företag flyttar då får jag väl välja. Om jag inte missminner mig har detta hänt inom tillverkningsindustrin där man lagt ner och "erbjudit" folk att följa med när man flyttar. Sedan är naturligtvis utbudet mindre för medflyttande etc..men så billigt boende som det är i Norrland klarar man sig nog på en lön. Skämt åsido, men visst skulle det vara skönt att minska på trängseln och numera kan man ju nå vilken tjänst man vill via internet.
Ska jag ta en till...den katolska kyrkans överhuvud...Nä jag behöver inte säga mer, kan ha fler åsikter en annan dag. När jag blivit upprörd över något annat.

Första dagen på resten av mitt liv

...sådana är de flesta dagarna i mitt liv. Visst man ska komma ihåg, fixa och rätta till. Ibland är man missunsam, långsint eller något annat, men på det stora hela är varje dag en ny chans att göra något bra. Det där som är bra kan sedan vara en god frukostmacka, en dag då man undvikit sötsaker och motionerat, en väl tillagad middag som gick snabbt, ett träningspass med hunden, en god bok, flera timmar framför tv:n med en rolig stickning, pubrunda med vännerna eller något helt annat. Det finns helt enkelt mycket att glädja sig åt.
Blev genom en kommentar påmind om hur vår plats i syskonskaran påverkar vår personlighet. För mig som är storasyster vet jag inte om det är odelat positivt =) envis, har alltid rätt och lider av kontrollbehov. Det finns säkert positiva drag hos storasyskon med, empati, ansvarsfullhet och pålitlighet kanske.
Tycker ni jag skriver kort...visst men livet har så mycket annat än ett tangentbord att bjuda på.

Ibland är man mer aktiv

Har lyckats sätta press på mig själv och tog mig iväg till lite träning med hunden ikväll. Det kändes riktigt skönt att fokusera hjärnan på något nytt och annorlunda mot vardagen. Det var så oerhört länge sedan vi var på måndagsträningar så det kändes nästan lite nybörjaraktigt, fast nyttigt är det nog för oss båda. Jag har ju ett yrväder i kopplet som inte riktigt tolererar för mkt närhet av andra, tänker ibland att det är nog som bland oss människor. Vissa gillar sällskap i horder medan andra tycker det är trevligare med folksamlingarna lite på avstånd. Vi har iallafall tränat hundmöten och att ha fokus på oss hundägare. Plocka vantar eller annat från marken var också ett moment vi tränade på.
För övrigt har studierna gått rätt ok idag. Har läst 2 kapitel i vår huvudbok för kursen så nu får jag bara fokusera på resten. Det är egentligen det som är så svårt, vi har så många böcker och så kort tid att läsa dem på att man inte riktigt vet hur man ska fokusera. Det måste ju ändå vara av lite vikt att man kommer ihåg något av det man läst efter att kursen avslutats. Vill ju inte heller köpa all litteratur, men det kanske man hamnar på ändå.
Nu ska vi njuta av en mjuk säng...och kanske en god bok.

Nu är julen slut..

Ja precis så är det, jag brukar unna mig jul. I den betydelsen att jag äter det jag vill och njuter utan dåligt samvete. I år var julen lång och jag måste börja skärpa mig igen. Tänka på vad man matar in. Hörde på någon nyhet att vi lever längre om vi svälter lite, så det kanske är det man ska, svälta lite. Kanske är bra för hjärnan med, med tanke på demens och dylikt. Nu ligger jag väl inte i riskzonen för demens än, men det genetiska arvet är väl inte det bästa i den frågan. Ser ju att mamma har sina tecken, och det får man bemöta på bästa möjliga sätt. Pratade med henne om någon larmrapport som sa att det var så hemskt att dementa personer på äldreboenden medicinerades och på så sätt förkortades deras liv. Vilket liv frågade mamma och det kan man ju faktiskt undra..
Ska vara duktig och plugga idag..börja iallafall så det inte blir så jobbigt i slutet av kursen. Vi hörs.

Grått

Idag är det trots all gråhet nästan mitt favoritväder. Det BLÅSER. Jag vet inte varför men jag gillar när det blåser, mycket. Ju närmare storm desto bättre, om det inte är -15 grader samtidigt förståss. Just nu är det bara lite för lite snö för att blåsten ska vara riktigt toppen. Ingen snö från himlen och så lite på marken att den som finns där bara blir nedsmutsad av alla kringflygande sand och jord. Visst den borde vara fastfrusen, men nån har glömt tala om det för den.

Monkeysockarna är nu förevigade på en grå, innebild samt mina pågående projekt i form av en petrolgrön kofta och en röd födelsedagspresent. Kan inte säga mer än..

Gårdagens hundkurs i mentalkunskap var intressant, med en tråkiga bieffekten att ju mer jag lär om hundar desto sämre hundägare tycker jag mig vara. Det är inte utan att jag ständigt funderar om min hund hade haft ett bättre liv med en annan ägare som kanske kunde tagit tillvara egenskaperna på ett annat sätt. Eller så är det så att den som inget vet behöver inte heller tvivla. Får se var det bär innan hela utbildningspaketet är slutfört.

Mååål,

Nu kan man förledas att tro mig om att vara en sportdåre och JA jag har säkert en rad egenskaper som kvalificerar mig för att bli en sådan, men...jag är väl vare sig fullt utvecklad eller så håller jag på och invecklar mig.
Gillar vintersporter på tv och kan begrava mig i OS eller VM sändningar, men att stå på en arena och frysa, trängas och inte se nåt. Nä där har jag nog passerat en gräns eller två. Ska strax bänka mig framför skidsändningarna från Vancuver, tror jag det var.
I övrigt kan jag säga att målgången mest handlar om att jag har färdigställt uppgifterna till kursträffen nästa vecka. Bara lite finlir med två frågeformuleringar kvar, men det bekymrar mig inte så mycket. Jag känner mig inte som någon fullfjädrad samtalsledare/partner, men visst finns det mycket tänkvärt att läsa om ämnet. Tänk ändå vad mycket man ska behärska och tänka på för att kunna föra ett gott samtal. Det är nästan ett under att man kommit dit man kommit utan att gå denna kursen förut. :D
Monkeysockarna är klara och bild ska väl komma så småningom, kanske blir det en födelsedagspresent till syrran med, men då får jag nog lägga på ett kol.
Den som lever får se...imorrn ska jag gå annan kurs. M1 för hund.

Prata bör man annars dör man

..lär mig mer om samtalsmetodik just nu och inser att med mitt temperament är detta en svår kurs. =)
Det kräver sin kvinna eller man att hålla tand för tunga ibland. Annars är det mest skidskytte och stickning som gäller när jag inte sitter framför pluggandet. Men nån gång ska även jag bli människa igen.. har påbörjat en kofta i supermjukt alpackagarn som omväxling till monkeysockarna som snart är klara. Husse säger att jag nog är född i fel tid för under krigen i förra seklets början hade jag kunnat sticka mycket till de stackars soldaterna i fält.

På lördag börjar instruktörsutbildningen..blir nog bra även om det känns lite tungt nu. Jag ska iallafall envisas med att skriva ett eller annat ord här med ibland.
Försöker också följa Gardells tv-serie, men är så sjuttons blödig. Det gör ont att leva och leva sig in i serien.

Jag har börjat ett nytt år

....men är inne i en intensiv pluggperiod. Stickar och lyssnar på ljudboksdeckare när jag slappnar av. Tids nog har jag mer tid här...försöker följa Gardells tv-serie, stycka nötkött och sticka monkeysocks(snart klara). 2 åremössor är också fixade till gossar i bekantskapskretsen..