Jag undrar

...om man skulle ta och bli lite mindre engagerad. Jag har nämligen kommit fram till att engagemang är oerhört tröttande. Jag blir så orkeslös av bara tanken på hur arbetsledare på olika nivåer kan fullständigt ignorera de som utför viktiga arbeten, hur många kräver att ideellt arbetande personer ska ställa upp i tid och otid, hur avundsjukan kan förvränga sanningen och hur svårt det är att få objektivitet och sunt förnuft att segra.

Ibland önskar jag att jag hade skygglappar och bara följa strömmen istället för att försöka informera arbetsledning att OM man ska omplacera folk är det god ton att informera personerna ett par veckor innan.
OM man vill att det ska finnas ideella organisationer måste man också själv ställa upp ibland och inte bara vilja ta del av det som bjuds.
OM man är generös kan man förvänta sig generositet tillbaka.
OCH regler är till för att följas.

Så nu känns det lite bättre...men kvarstår det faktum att en elev...får kosta 5oo kronor i material under ett läsår...Ni kan ju prova gå ut på närmaste bokhandel och se hur många pennor, skrivböcker och arbetsböcker ni får för den summan. Jag gissar att det inte ens täcker de flesta ungdomars månadsutgift för mobiltelefon och nån biobiljett...SUCK!!!

Varför?

...skola männsikor träta? Undrar om inte den raden fanns med in någon sång min mormor sjöng när jag var liten. Det är iallafall en berättigad fråga när man arbetar på en kvinnodominerad arbestsplats. Det är så mkt kamp och prestige som vägs in och man ska välja sida och hålla med rätt person i rätt läge om man inte själv vill hamna i kläm. Och ha för allt i världen inte en egen helt avvikande åsikt för då vet ju inte folk vad de ska tycka och tänka.
Vi pratar naturligtvis om mitt pedagogiska arbete...vilken människosyn har man och är man medveten om vilken syn man förmedlar och om den stämmer överrens med den syn man tror att man har?

Frågorna är många, tyvärr är inte svaren lika frekventa...men vi återkommer i ämnet.
Handarbetsmässigt har jag monterat mitt stora golvpussel för att kunna spänna upp min färdigstickade yllesjal...visst en vardagssjal men rätt skön att lägga över axlarna nu när nordliga vindar dominerar vädret.

En bra dag...

...består av att träna hund, arbeta praktiskt med saker på hundklubben, fika på stan med goda vänner, en god middag, lite avslappning framför tv:n, en tur till mamma och pappa för att hjälpa till med lite småpyssel och en alldeles lagom temperatur för att ta vårpremiär med cykeln.
Nu väntar en ny arbetsvecka, KUL!!!

SOL

Det har faktiskt varit sol en hel dag...det är helt fantastiskt vad den lockar fram både människor och skymten av små gröna strån invid väggar etc..
Själv har jag inte tillbringat hela dagen ute, men en del eftersom valpkursen innehöll en del besiktning av valpars beteende och det sågs lättast utomhus.
Det är faktiskt helt fantastiskt och man blir så glad när man ser en busig valp, tänk vilken frimodighet och livsglädje. Idag var det mest retriverraser vi såg, men i de yngre åldrarna är de flesta sig lika...
Imorgon är påsklovet slut och arbetet tar vid...både det mer professionella och det som den kommande flytten för med sig.
Nu ska alltså de sista timmarna av lov njutas...med en bra film, Wallander.

Att lära sig något nytt

Sägs det man ska göra varje dag. Idag har jag iallafall försökt. Jag har som en del av min instruktörsutbildning gått valpavsnittet. Det var intressant och även om man känner till en hel del av det som avhandlas redan innan så är det så skönt att få ord och bekräftelse på sådant man bara anat. Sedan är det bara att inse...min värld är befolkad av hundnördar, men trevliga sådana. Imorgon blir det fortsättning på kursen...Jippiii!!

En ny bekantskap

Idag har jag gjort en ny bekantskap. Det är herr Gustavsson som skrivit en hel rad med böcker om rosor och nu har även jag börjat drömma om en rosenträdgård och då bör man ju bilda sig med hjälp av diverse kunskapsinhämtande. Jag har valt att både konsultera mer närstående vänner och bekanta samt den då omnämnde herr Gustavsson. Han har nämligen skrivit om än inte de flesta så väldigt många av mitt lokala biblioteks lager av ros-böcker. Jag har lånat både en tjock "bibel" och några tunnare verk. Det är fascinerande att dreggla över bilder och låta sig förföras av ord som rosrost, mjöldagg och svartfläcksjuka.
Nåväl, för att inte snöa in totalt lånade jag en bok om pioner och sockstickning också.
Dagen har för övrigt bjudit på regn....och det är nästan lite lockande att hoppas att regnet ska tillta så att snömassorna försvinner ännu fortare....
Imorgon ska jag gå valpkurs, inte själv och med någon valp utan som ett led i min instruktörsutbildning...vi får väl se vad vi lär oss av det.

Påsklov!

Det innebär att man ska placera sig i lämplig snödriva och vända ansiktet ifört solglasögon mot solen och grilla en eller annan korv. Detta är dock inte möjligt detta år...dimman har lagt sig över Västerbottens kustland och menar att påsklovet gör sig bäst i soffan med en god bok, "påskekrim" som norrmännen säger.
Äta gott och frottera sig på nätet kring drömmar om en kommande vinkällare eller annat kostsamt går också fint.
Att halsen ömmar och man nyser har man redan glömt....