Ojojoj..ibland skulle man vilja ha ännu lite mer simultankapacitet. Har beklagat mig över svårigheten att få folk som vill ställa upp på intervjuer och besvara enkäter till mitt examensjobb. Egentligen förstår jag ju precis...man måste sätta stopp någonstans och det är enklare att säga nej till någon utomstående än folk man känner eller arbetar tillsammans med. Fast jag och mina studiekamrater sliter våra hår och river våra armar i ren frustration. Det är dessutom så att ALLA som går utbildningar ska vara vetenskapliga och lämna ut enkäter hit och dit...*suck*
Idag fick jag iallafall min sista intervju så nu saknas bara några enkäter innan jag är i mål med de undersökningar som jag ska göra. Visserligen satt jag med headset i öronen, sminkväskan i ena handen och ögonen på vägbeskrivningen på eniro under en telefonintervju, men vad 17 gör man inte för att få folk att ställa upp? Jo, man bjuder på sin tid...oavsett om man har någon eller inte.
Som om inte det vore nog så halkade sonen på årets första snöflingor med cykeln och är numera jeansfärgad även utan byxor...stackars liten! Inga brutna ben iallafall även om han linkar runt med hjälp av kryckorna jag hade förra veckan.
Sedan har jag iallafall färdigställt ett par stickade byxor till systersonen av alla restgarner jag hittat så till helgen behöver han inte frysa om baken iallafall.
måndag 19 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar