tisdag 18 november 2008

Det börjar lossna

...åtminstone vad det gäller pluggandet. Det har varit så fruktansvärt trögt att komma igång med nuvarande kurs men äntligen känns det som om jag iallafall orkar tänka på böckerna och reflektera lite över vad som står i dem. Visst det är en massa"dravel" om hälsa, lärande och andra högtravande ord, som ju inte ligger för mig. Men OM man får in lite substans och gärning bakom orden kan t.o.m jag börja tänka i lite andra banor. Just nu väntar jag mest på en kursbok jag köpt över nätet..begagnad. Känns lite riskfyllt, men borde funka och kommer inte boken imorrn blir jag grymt besviken på min godtrogenhet..fast hellre det än att gå runt och vara ständigt misstänksam. Tror det sliter på själen mer.
Stickar just nu på ytterligare ett par tovningsvantar och en tröja till sonen. Raglanärm, som jag aldrig stickat förut och ett "jeans"garn som är mjukt men jag undrar hur det gör sig som tröja. Den som lever får se.
Annars är veckan framför mig hektisk, utvecklingssamtal på jobbet, möten i hundklubbarna (ska avgå ur den ena till helgens årsmöte) och avtackning av kollegor som gått i pension. Det ska bli kul, men lite jobbigt med ätandet. Det är väl bara att le och vara glad att man får vara med. Hellre rund och go än sur och ego.
Har beställt ett styckat lamm som ska i frysen från en gårdsbutik i närheten, det blir en ny erfarenhet. Det känns ändå bra att handla lokalt och jag vet ju var lammen betat så det borde kännas bra att äta det med.
Provade en ny hårfärg, ljus gyllenbrun, men antingen är det fel på mitt färgseende eller så har jag inte så mörkt hår original som jag tror själv. Fräschare blev jag iallafall och av det grå syns inget mer.
Nyfärgad och dan kunde jag inte låta bli ett litet test och kom fram till att min mental ålder är "lagom vuxen". Det tyckte jag kändes väldigt bra :)

torsdag 13 november 2008

Varför?

Egentligen tror jag det är ett ord som symboliserar mig. Jag frågar alltid varför och i de mest konstiga situationer struntar jag i ev. resultat och ställer mig frågan varför blev det resultatet, varför gick det si eller så.

Idag undrar jag ex. vis varför söta saker fryser så dåligt. Ja vi pratar matvaror. Saft, sylt och en del söta kakor blir ju liksom inte riktigt infrysta utan intar bara en något hårdare konsistens. Det finns säkert någon smart fysikalisk förklaring men jag vet den inte själv på rak arm, irriterande och sådant man kan fundera över. Jag och sonen har bakat hemgjorda mums-mums, smarrigt och fantastiskt trevligt att veta vad man stoppar i sig. Vi har nämligen fattat ett beslut i hemmet för ett par månader sedan. Det ska inte köpas fler kexpaket med mystiskt innehåll i vårt hem för att dämpa sötsuget till kaffet. Vi ska baka själva. Det kan bli både vaniljrosor, nötkakor, mums-mums eller något annat men det ska vara hembakat. Garanterat E-xxx fritt och mycket gott.

I övrigt har dagen genomlevts med skönsång från vår fyrbente vän, några centimeter på tröjan och funderingar kring varför vi lärare/människor så gärna kategoriserar och låter oss kategoriseras. Visst alla vill inte bli placerade i fack, men vi gör det gärna själva ibland. Vi är norrlänningar, kvinnor, bilentusiaster, musikälskare, korsordsfanatiker etc... De facken placerar vi oss gärna själva i men vem placerar sig frivilligt i facket lässvaga, lata, socialt oförmögna, utan taluppfattning eller känslokall? Vi vuxna (även lärare) har en tendens att sätta barn i de facken ofta utan en tanke på att de inte själva valt att hamna där. När man sedan hamnat i ett fack är det svårt att ta sig därifrån, speciellt om alla ikring en ständigt påminner om vilket fack man hör till...öh...ska inte du va med "din grupp". Ni som vet vad jag pratar om känner säkert igen er och precis som jag skäms man nog när man inser att mina ord som inte var illa menta kan uppfattas på ett helt annat sätt av någon i en annan situation.

Någon eller för att vara ärlig, några har sagt mig, mer eller mindre ironisk att lärare är väl ett dj--la bra jobb, ledig mest jämt och bara en massa ungar att hålla ett litet öga på. Jag håller förstås inte med. Jag vet ingen som skulle göra mitt jobb för min lön. Jag kan aldrig flexa och följa barnen till tandläkaren. Det går inte att få betalt för ev. övertid, sällan garanterade lunchraster och ingen möjlighet att lämna ansvaret till någon annan om det skulle knipa. Efter 15 år i yrket och jag var inte barnrumpa när jag började (bara nästan) så har jag fortfarande dryga 2000 mindre i månaden är en nyexad socionom. Grattis säger man till socionomen för det är inte heller ett lätt jobb, men fy för alla er som någonsin tänkt en negativ tanke om lärare.


Löften ska man hålla, och här är tovade vantarna, varma och goa. Det kommer att bli fler.

onsdag 12 november 2008

Tänk en sådan ljuv musik...


...som kan komma ur en hundstrupe. Visst finns det en låt där man har hundar som instrument? Hundarna ylar/gläfser sina "toner" och det blir en melodi. Annars tror jag vi kan fixa nån liten låt här hemma. Tiken löper och hanen ylar i alla möjliga tonarter, man vet inte om man ska skratta eller gråta. Snart är väl hela familjen utvakad pga att det är svårt med både nattsömn och dagskoncentration. Visst, det varar bara nån vecka i värsta läget, men det är så man hoppas att tiken inte ska löpa mer än en gång om året framöver.


Annars är det svårt att fokusera på studierna, känns som om jag sagt det förr. Det är nog så att jag har koncentrationssvårigheter. Så fort jag sätter mig med en uppgift fladdrar tankarna iväg och jag minns knappt vad jag läste på sidan innan. Att det handlar om specialpedagogik och kategorisering av elever har jag iallafall greppat, men jag åtekommer imorrn om detta. Måste nog ta mig i både en och två kragar och fokusera på en uppgift i taget. Skam den som ger sig.


På stickfronten har jag påbörjat en tröja till sonen. Ribbstickad med raglanärm i ngt slags jeansgarn. Ska bli kul att se hur det funkar eftersom garnet blir rätt tungt. Sedan har han en förmåga att virra bort alla vantar jag åstadkommer. Jag stickar och tovar vantar för glatta livet, men de försvinner lika fort. som de dyker upp. Skulle lagt ut en bild på dessa tovade vantar, men det får kanske bli imorrn.


måndag 10 november 2008

Paltkoma utan palt. Ursäkter utan skuld.

Tänk att man kan bli så mätt av nästan ingenting. Har ätit rostade fläskben med ugnstekt lök och potatis. Vansinnigt gott tycker jag och sonen, men sambon tycker man får kämpa lite väl mycket med köttet.
Idag har jag hittat på precis allt för att slippa slå mig till ro med min studielitteratur. Det är tragiskt när jag egentligen vet att jag behöver varenda minut för att fixa den här kursen. Det är bara det att jag är mycket mer sugen på alla min ljudböcker som ligger i datorn och väntar. Tänk så mycket mer givande det är att lyssna på en halvdepressiv islänning som heter Erlandur än att läsa om politiska direktiv om en skola för alla. Det är inte graden av aktualitet eller en fråga om hur viktigt det är (för då väger isländska poliser lätt), men det är en så tråkig form att läsa avhandlingar som hänvisar än hit och än dit.
Det blir taskigt flyt i läsningen helt enkelt. Har testat alla tider på dygnet men jag bara gäspar så tårarna rinner och har svårt att ta in något alls. Man får väl se till det positiva, det är dammsuget och skurat. Vi fick lagad middag, jag har varit på runda i stan och köpt nya glödlampor, stickor och hund-/kattmat. Jag har tagit långpromenad med hunden och nästan fått klart sonens mössa. Nystat garn och röjt diskbänken. Skickat iväg hundullen för spinning och tagit itu med lite ärenden åt mina föräldrar.
Räknar man upp det såhär känns jag riktigt flitig.. men som sagt studielitteraturen väntar...

söndag 9 november 2008

Dimmigt

Man kan väl inte vara helt insnöad av dimma, men idag har man knappt sett handen framför sig när man varit ute med hunden.
Flitig är jag inte heller med bloggandet, men andra saker har företräde.
Har påbörjat ett projekt som ska utmynna i en mössa till sonen. Firat pappa på farsdag och lyssnat på ljudbok, Arnaldur Indridasson. En mycket bra bok och jag gillar författaren.

Får återkomma en annan dag...Tjingeling.

tisdag 4 november 2008

Jag - ett shoppingfreak??!

Åtminstone om man känner mig måste rubriken verka komisk. Jag HATAR att vara i shoppingkvarter, drar mig i det längsta och tycker nätshopping är fantastiskt. Sedan anser jag ju att det konsumeras alldeles för mycket, man kan spara, hushålla, återanvända bara för att inte slita ut resurser i förtid. Men ibland kan jag inte hålla mig...en mp3-spelare på nätet (jag har aldrig ägt en förut) och idag drabbades jag av min största last...ECCO. Jag vet det är säkert sjukligt och vem vet, kanske smittsamt, man jag älskar Ecco-skor. Klarar nästan inte att passera en ecco-butik eller ecco shop in shop utan att handla och idag var det kört. Skulle promenera hem efter föreläsningarna och passerade helt oplanerat ett skyltfönster, tyvärr var inte min storlek slut så här är resultatet. Grymt snygga, fantastiskt bekväma och liiite hippa med.
Tappat 1 kilo i vecka och det känns skönt, speciellt som jag hittade ett nytt lunchställe idag. Åhlénsrestaurangen, jag vet att det inte är ngt inneställe, men vegetarisk buffe kändes helt rätt och gott.
Mycket mer har hänt...men min skrivork är slut :)

lördag 1 november 2008

städa städa varje fredag.

Gårdagen gick verkligen i städningens teckan. Nu är jag verkligen ingen som lider av städmani, snarare motsatsen. Fast med 2 långhåriga hundar, stickgarn och virvlande höstlöv behövdes det. Först bestämde jag att hundarna skulle få en rejäl springtur så vi åkte ut till en skogsväg där hundarna fick springa lösa som tok. En liten uppletanderuta gjorde att hjärnan fick sitt med. Sedan grundlig dammsugning, genomborstning av dogsen och husse fixade en skinande blank diskbänk. Jag hann med ett par timmar i tvättstugan med och det tycker jag faktiskt är rogivande, allt blir rent snygg och prydligt vikt och man kan passa på att rensa bort trasiga sockar etc..
Att på det bli bjuden på rostbiff, brysselkål och vitlöksstekt svamp var inte fy skam.
Kunde med gott samvete sätta mig i soffan, sticka må mina vantar som ska tovas och se idol. Jag och sambon blev nästan osams om Lars lilla tilltag....kul och lagom provokativt för mig medan sambon tycker att har man kommit till idol får man ställa upp på konceptet.

Idag har vi varit på höstutflykt med korvgrillning (Viktväktarnas egen falukorv gav en bra bit för bara 2p) vid en å här i närheten. Ingen fisk, men god korv och grinigt kallt om fingrarna. Nu ska jag ha allhelgonahelg...