Julefrid i vår tid

Ja, som ni ser har här inte skrivits så mkt under julen, men jag/ni får trösta er med att jag tagit det lugnt. Njutit det jag kunnat och gjort en del bara för min egen skull. För dem som känner mig är detta nästan otroligt för jag gör mycket i mitt liv för andras skull.
Julen firades traditionsenligt med släkten, traditionellt men som alltid en liten pärs. Det bästa varje år är nästan att få åka hem på kvällen sätta sig och titta på sin egen gran, dricka lite glögg och njuta av julklapparna. Detta år bestod klapparna för min del nästan bara av film och choklad. Vet inte hur man ska tolka det, men njutningsfullt är det iallafall.
Annars har det varit långa hundpromenader, tv-tittande, vänner på fika och middag samt ett planerande av nyårsfirandet som skall ske närmare fjällen med mindre pang-pang för lilleman. Jag förstår verkligen inte detta raketskjutandet. Jodå, jag tycker det är vackert och ser fram emot prakten vid tolvslaget men med tanke på både miljö och våra husdjur tycker jag det räcker där. Ingen har nytta av att det ska "lekas" och skjutas på varje öppen yta en vecka före och efter firandet. Värmeballongerna som kommit som alternativ är också mäktiga om det sänds iväg många samtidigt.
Annars har jag på läsfronten varit oförstående lat, på stickfronten repat upp sonens regiasockar som blev för vida och sladdriga och stickat om dem med nytt mönster (http://www.wermland.nu/Stickning/Toeup.pdf) fantastiskt lättsamt och snyggt blir det. Tack till Kerstin som lagt ut det på nätet.
Beskrivningen på monkeysockarna är färdigöversatt så i bästa fall kan jag påbörja dem i nyår. Det blir förresten spännande att se om det blir lika kallt att komma till ett utkylt "sommarhus" detta år, men temperaturen är mer human så det ska nog gå vägen.
Sammanfattningsvis är julhelgen iallafall avklarad, julmaten intagen och Jonas Gardell är med i stjärnorna på slottet. Vad men kan man begära?

För er som tycker bilderna hänger dåligt samman med texten kan jag säga att vantarna är ett slags "innervantar" att ha i tjocka handskar etc. när kylan biter i. Tröjan är sonens jeanströja, den blev ok, bara lite vid i halsringningen, men då vet jag ju det till nästa gång.

Jag vet hur det gick...

Det är bara att erkänna; är ett barn. Jag gillar verkligen Harry Potter och idag har jag äntligen läst ut hela serien. Jag blir så uppslukad av denna sista bok att jag faktiskt inte riktigt vet hur man ska klara sig nu..Vad ska man läsa? Känns som att det är få böcker som kan tävla i intensitet med dessa fantastiska äventyr. Längtar till nästa läsupplevelse i samma klass.
Annars har dagen resulterat i ett stycken julgran som nästan är snygg och en ny toppstjärna i äkta glitter. Fattar inte hur de kan ta så mkt betalt för lite plast, men men...
Nu är det natten som gäller, ska ju se skidskytte imorrn...

Mösskavalkad och samtalsproffs

Ja den som väntar på ngt gott..etc..Här är senaste mössproduktionen. Med tanke på i vilken takt de försvinner så får jag jobba på. Den första är redan på vift. Men nummer två, Åreluvan var en enkel match. Lägg upp maskor som till en halsduk 30-40 cm bred. Sticka resår (1rm, 1 am) i grovt garn och sticka till ca 50 cm längd. Mäta runt huvudet, maska av, kasta ihop och rynka i toppen. KLART! När det gäller mig själv har jag lite mer sofistikerad smak eller ska jag säga som det är? Mamma i familjen är inte nog "grunge" för Åreluvor. Jag vill ha fina eller galan mössor, sonen undrar varför det alltid är långa spröt och tofsar på mina mössor, ja ni förstår säkert, men det här är min. Sträv i Lovikkagarn, med broderade kors, och lååånga öronlappar, men det har behövts idag iallafall. Jag och sambon tog med hundarna ut på en plogad skogsväg för att slippa halka runt på de knottriga gångbanorna runt hemmet. Det är faktiskt så att om jag sett traktornförar´n som skottat vägen i skogen hade jag gett honom medalj. Den vägen var mkt jämnare och finare än någon av de gator eller gångbanor som finns i stan. Hundarna njöt av att slippa gå med utspärrade klor och sprang och lekte av hjärtans lust. Härligt att se och kul när vi plumsade iväg i snön en bit och gömde oss så hundarna fick använda sina sinnen för att hitta rätt på oss. Vind, snö och nästan blå himmel på en och samma promenad. Det är väl egentligen aprilväder mitt i juletider.

Jag fattar faktiskt inte dem som hinner fota när de är ute, antingen har de inga hundar eller så bor de i ödemarken. Jag har fullt sjå med att leka, vara rolig, ha koll och hålla balansen för den delen.

Samtalen då, vad är nu detta. Jo, senaste kursen bygger på att jag ska bli en mästare i samtalsmetodik. Empatisk, bejakande, lyssnande, tålmodig, se bakom det verbala budkskapet. Misstänker att det krävs en del träning för att höra vad det är som sägs bakom orden. Nu säger många; men man säger väl det man vill. Om det vore så enkelt, ofta säger man så mkt mer än det orden visar på. speciellt om självkänslan är låg, verbala förmågan är låg eller...om man är kvinna.

Japp då har jag generaliserat för idag. För övrigt har jag lagat en enkel middag (det brukar sambon göra, hittat en räkning jag glömt (fy på mig!) och kommit till 17:e kapitlet i sista Harry Potterboken. Nu väntar tv-soffan...eller hägrar kanske. Fula fåglar om de inte är del i min samling. Ska infoga bild på den sen...

Vem är jag, vem är du?

Jo jag vet att låten har textraden omvänt men kunde inte låta bli en liten personlighetstest av bloggen, http://www.typealyzer.com/
Domen följer här;
ISFP - The Artists

The gentle and compassionate type. They are especially attuned their inner values and what other people need. They are not friends of many words and tend to take the worries of the world on their shoulders. They tend to follow the path of least resistance and have to look out not to be taken advantage of. They often prefer working quietly, behind the scene as a part of a team. They tend to value their friends and family above what they do for a living.

Jag säger inte emot, men lite scary, ungefär som riktigt ställda horoskop. Antar att det är ngt språkligt så att det mesta känns trovärdigt.
Förresten om ngn har en aning om var man hittar KPA´s reklamlåt "If the kids are united" med sham 69 som ringsignal så tala om det för mig..:)

ujujuj...vilken huvudvärk

Jag har inte vandrat vidare i bloggvärlden, men uj vad jag har pluggat. Det känns lite tomt att inte ha skrivit på så länge, men när det blir mycket i livet är inte datorn och skrivandet det som har högst prioritet hos mig. Jag har fixat sonens tröja, han använder den!!! Två mössor, har jag också snott ihop bortsett från en veckas "innetid" på utbildningen och en envis förkylning. Låter faktiskt riktigt effektivt när man läser det såhär. Mössorna blev en lovikkamössa med öronlappar till mig och en Åremössa till sonen i Lowisa.
Bilder kommer och jag ska ta upp min egen stafettpinne, känner mig som en hopklappad Brink i skidspåren, men skam den som ger sig. Bilder på alstren kommer.
Födelsedagsstickningen är förresten skickad, mottagen och enligt utsago uppskattad. Naturligtvis glömde jag fota, men en bolero med tillhörande benvärmare i rosa och lila. Härliga garner att sticka i, ett mohair och entrådigt ullgarn samt ett ullgarn till. Varm och gosig. Har dessutom lovat starta utbildning till hundinstruktör, skam den som ger sig. Tiden ska räcka till allt!

Luther

Ja hur konstigt det än kan låta är det en man som ständigt finns vid min sida. Nu är min Luther inte någon tysk maffig karlakarl som bär mig genom livet. Nej den Luther jag släpar runt på är en småfet karl som snarare får räknas som excentrisk och dominant.

Det jag vill ha sagt med detta är att ibland känner jag mig fången i mitt arv från Luther, skyll det på arvet från de Norrländska bönderna eller någon nitisk söndagsskolefröken men jag tror ibland jag är lite extrem.

Jag duger aldrig, allting jag gör kan göras bättre av mig eller någon annan. Hade jag blivit förhörd om Luthers katekes hade jag säkerligen klarat mig alldeles utmärkt och hade nog fått nära på stora A i personlighetsegenskaper. Det kan ju låta positivt, men känns ibland som ett tungt ok att bära. Man ska ju inte heller förhäva sig, tro att man är något, inbilla sig att man inte är utbytbar, tänka på sig själv, se till egen vinning och har man gjort något av detta i smyg...

Ve mig och snart kommer en blixt från himlen att slå mig till marken för min falskhet...

Nää, jag är inte religiös mer än till husbehov =) Varför denna fanatism? Ja om det nu är fanatiskt får andra bedöma, det har nog varit så i mitt liv så länge jag minns och mina föräldrar och syskon är inte fullt lika bokstavstrogna den lille mannen som jag. De är alltså vare sig religiösa eller särskilt Lutheranska.

Men tro inte att det är nog med denna lilla man..Till min familjs stora förtret har jag en annan lika demonisk husgud som tar över när Luther får ge vika ibland. Kommer aldrig att glömma den dag sonen följde mig till arbetet i skolan, kom hem och berättade: Mamma är kommunist! Barnen får inte egna pennor.
Nu ska vi väl inte ta det så bokstavligt, men solidaritet tycker jag är ett fint ord. Prova själva. Solidaritet
Nåja, ska inte ta fram mer gubbvälde för ikväll, vem vet det kanske finns ngn tjusig kvinna att ta fram med.
Förresten passade sonens tröja så nu ska jag blocka och fästa trådar.

opp amaryllis!!

Ja, det är nästan så man vill brista ut i sång. Har översomrat två amaryllislökar i år. Den ena är sedan julen 2006 och den andra sedan ifjol. Höll på att glömma plocka in dem ur rabatten innan frosten och sedan att ta in dem ur förrådet innan jul. Nåja, nu står de i mitt köksfönster med träull, flugsvampar och visar sina små gröna blad och EN knopp än så länge. Det är nästan så man är lite stolt.
Jag är inte bara mamma utan trädgårdsmästare med.
Ytterligare ett par tovade vantar är på G eftersom sonen bär bort dem på löpande band, jag vill ha ett par egna med. Ska sticka tunna Regia vantar sedan att ha inne i skinnhandskarna som blir lite kalla. Ett par monkeysocks är också under planering då jag aldrig stickat sådana och har försökt översätta mönstret. Ska bli kul att testa.
Tjohoo ytterligare en anledning att brista ut i sång är att min andra rapport är klar och nästa kurs inte innehåller ngn rapportskrivning.
Nä nu ska man sova eller rättare sagt lyssna till Harry Potter och dödsrelikerna på mp3 som godnattsaga.

Man ska inte säga hej...

...förrän man har klarat tentan. Skämt åsido har jag ingen tenta i sikte, men det har varit väldigt motigt med pluggande. Det enda om går bra är väl sonens tröja. Ska fixa halsmudden idag hoppas jag och sedan blir det provning...han växer ju så fasligt nuförtiden.

Ska bättre mig på bloggandet, men det är struligt på jobbet och jag har varit hos tandläkaren som hittade hål i en tand. Kanske blir det bättre nu när advent är här och jag mot alla odds fixade lusselängder igår. Riktigt smaskiga.

Det börjar lossna

...åtminstone vad det gäller pluggandet. Det har varit så fruktansvärt trögt att komma igång med nuvarande kurs men äntligen känns det som om jag iallafall orkar tänka på böckerna och reflektera lite över vad som står i dem. Visst det är en massa"dravel" om hälsa, lärande och andra högtravande ord, som ju inte ligger för mig. Men OM man får in lite substans och gärning bakom orden kan t.o.m jag börja tänka i lite andra banor. Just nu väntar jag mest på en kursbok jag köpt över nätet..begagnad. Känns lite riskfyllt, men borde funka och kommer inte boken imorrn blir jag grymt besviken på min godtrogenhet..fast hellre det än att gå runt och vara ständigt misstänksam. Tror det sliter på själen mer.
Stickar just nu på ytterligare ett par tovningsvantar och en tröja till sonen. Raglanärm, som jag aldrig stickat förut och ett "jeans"garn som är mjukt men jag undrar hur det gör sig som tröja. Den som lever får se.
Annars är veckan framför mig hektisk, utvecklingssamtal på jobbet, möten i hundklubbarna (ska avgå ur den ena till helgens årsmöte) och avtackning av kollegor som gått i pension. Det ska bli kul, men lite jobbigt med ätandet. Det är väl bara att le och vara glad att man får vara med. Hellre rund och go än sur och ego.
Har beställt ett styckat lamm som ska i frysen från en gårdsbutik i närheten, det blir en ny erfarenhet. Det känns ändå bra att handla lokalt och jag vet ju var lammen betat så det borde kännas bra att äta det med.
Provade en ny hårfärg, ljus gyllenbrun, men antingen är det fel på mitt färgseende eller så har jag inte så mörkt hår original som jag tror själv. Fräschare blev jag iallafall och av det grå syns inget mer.
Nyfärgad och dan kunde jag inte låta bli ett litet test och kom fram till att min mental ålder är "lagom vuxen". Det tyckte jag kändes väldigt bra :)

Varför?

Egentligen tror jag det är ett ord som symboliserar mig. Jag frågar alltid varför och i de mest konstiga situationer struntar jag i ev. resultat och ställer mig frågan varför blev det resultatet, varför gick det si eller så.

Idag undrar jag ex. vis varför söta saker fryser så dåligt. Ja vi pratar matvaror. Saft, sylt och en del söta kakor blir ju liksom inte riktigt infrysta utan intar bara en något hårdare konsistens. Det finns säkert någon smart fysikalisk förklaring men jag vet den inte själv på rak arm, irriterande och sådant man kan fundera över. Jag och sonen har bakat hemgjorda mums-mums, smarrigt och fantastiskt trevligt att veta vad man stoppar i sig. Vi har nämligen fattat ett beslut i hemmet för ett par månader sedan. Det ska inte köpas fler kexpaket med mystiskt innehåll i vårt hem för att dämpa sötsuget till kaffet. Vi ska baka själva. Det kan bli både vaniljrosor, nötkakor, mums-mums eller något annat men det ska vara hembakat. Garanterat E-xxx fritt och mycket gott.

I övrigt har dagen genomlevts med skönsång från vår fyrbente vän, några centimeter på tröjan och funderingar kring varför vi lärare/människor så gärna kategoriserar och låter oss kategoriseras. Visst alla vill inte bli placerade i fack, men vi gör det gärna själva ibland. Vi är norrlänningar, kvinnor, bilentusiaster, musikälskare, korsordsfanatiker etc... De facken placerar vi oss gärna själva i men vem placerar sig frivilligt i facket lässvaga, lata, socialt oförmögna, utan taluppfattning eller känslokall? Vi vuxna (även lärare) har en tendens att sätta barn i de facken ofta utan en tanke på att de inte själva valt att hamna där. När man sedan hamnat i ett fack är det svårt att ta sig därifrån, speciellt om alla ikring en ständigt påminner om vilket fack man hör till...öh...ska inte du va med "din grupp". Ni som vet vad jag pratar om känner säkert igen er och precis som jag skäms man nog när man inser att mina ord som inte var illa menta kan uppfattas på ett helt annat sätt av någon i en annan situation.

Någon eller för att vara ärlig, några har sagt mig, mer eller mindre ironisk att lärare är väl ett dj--la bra jobb, ledig mest jämt och bara en massa ungar att hålla ett litet öga på. Jag håller förstås inte med. Jag vet ingen som skulle göra mitt jobb för min lön. Jag kan aldrig flexa och följa barnen till tandläkaren. Det går inte att få betalt för ev. övertid, sällan garanterade lunchraster och ingen möjlighet att lämna ansvaret till någon annan om det skulle knipa. Efter 15 år i yrket och jag var inte barnrumpa när jag började (bara nästan) så har jag fortfarande dryga 2000 mindre i månaden är en nyexad socionom. Grattis säger man till socionomen för det är inte heller ett lätt jobb, men fy för alla er som någonsin tänkt en negativ tanke om lärare.

Löften ska man hålla, och här är tovade vantarna, varma och goa. Det kommer att bli fler.

Tänk en sådan ljuv musik...

...som kan komma ur en hundstrupe. Visst finns det en låt där man har hundar som instrument? Hundarna ylar/gläfser sina "toner" och det blir en melodi. Annars tror jag vi kan fixa nån liten låt här hemma. Tiken löper och hanen ylar i alla möjliga tonarter, man vet inte om man ska skratta eller gråta. Snart är väl hela familjen utvakad pga att det är svårt med både nattsömn och dagskoncentration. Visst, det varar bara nån vecka i värsta läget, men det är så man hoppas att tiken inte ska löpa mer än en gång om året framöver.

Annars är det svårt att fokusera på studierna, känns som om jag sagt det förr. Det är nog så att jag har koncentrationssvårigheter. Så fort jag sätter mig med en uppgift fladdrar tankarna iväg och jag minns knappt vad jag läste på sidan innan. Att det handlar om specialpedagogik och kategorisering av elever har jag iallafall greppat, men jag åtekommer imorrn om detta. Måste nog ta mig i både en och två kragar och fokusera på en uppgift i taget. Skam den som ger sig.

På stickfronten har jag påbörjat en tröja till sonen. Ribbstickad med raglanärm i ngt slags jeansgarn. Ska bli kul att se hur det funkar eftersom garnet blir rätt tungt. Sedan har han en förmåga att virra bort alla vantar jag åstadkommer. Jag stickar och tovar vantar för glatta livet, men de försvinner lika fort. som de dyker upp. Skulle lagt ut en bild på dessa tovade vantar, men det får kanske bli imorrn.

Paltkoma utan palt. Ursäkter utan skuld.

Tänk att man kan bli så mätt av nästan ingenting. Har ätit rostade fläskben med ugnstekt lök och potatis. Vansinnigt gott tycker jag och sonen, men sambon tycker man får kämpa lite väl mycket med köttet.
Idag har jag hittat på precis allt för att slippa slå mig till ro med min studielitteratur. Det är tragiskt när jag egentligen vet att jag behöver varenda minut för att fixa den här kursen. Det är bara det att jag är mycket mer sugen på alla min ljudböcker som ligger i datorn och väntar. Tänk så mycket mer givande det är att lyssna på en halvdepressiv islänning som heter Erlandur än att läsa om politiska direktiv om en skola för alla. Det är inte graden av aktualitet eller en fråga om hur viktigt det är (för då väger isländska poliser lätt), men det är en så tråkig form att läsa avhandlingar som hänvisar än hit och än dit.
Det blir taskigt flyt i läsningen helt enkelt. Har testat alla tider på dygnet men jag bara gäspar så tårarna rinner och har svårt att ta in något alls. Man får väl se till det positiva, det är dammsuget och skurat. Vi fick lagad middag, jag har varit på runda i stan och köpt nya glödlampor, stickor och hund-/kattmat. Jag har tagit långpromenad med hunden och nästan fått klart sonens mössa. Nystat garn och röjt diskbänken. Skickat iväg hundullen för spinning och tagit itu med lite ärenden åt mina föräldrar.
Räknar man upp det såhär känns jag riktigt flitig.. men som sagt studielitteraturen väntar...

Dimmigt

Man kan väl inte vara helt insnöad av dimma, men idag har man knappt sett handen framför sig när man varit ute med hunden.
Flitig är jag inte heller med bloggandet, men andra saker har företräde.
Har påbörjat ett projekt som ska utmynna i en mössa till sonen. Firat pappa på farsdag och lyssnat på ljudbok, Arnaldur Indridasson. En mycket bra bok och jag gillar författaren.

Får återkomma en annan dag...Tjingeling.

Jag - ett shoppingfreak??!

Åtminstone om man känner mig måste rubriken verka komisk. Jag HATAR att vara i shoppingkvarter, drar mig i det längsta och tycker nätshopping är fantastiskt. Sedan anser jag ju att det konsumeras alldeles för mycket, man kan spara, hushålla, återanvända bara för att inte slita ut resurser i förtid. Men ibland kan jag inte hålla mig...en mp3-spelare på nätet (jag har aldrig ägt en förut) och idag drabbades jag av min största last...ECCO. Jag vet det är säkert sjukligt och vem vet, kanske smittsamt, man jag älskar Ecco-skor. Klarar nästan inte att passera en ecco-butik eller ecco shop in shop utan att handla och idag var det kört. Skulle promenera hem efter föreläsningarna och passerade helt oplanerat ett skyltfönster, tyvärr var inte min storlek slut så här är resultatet. Grymt snygga, fantastiskt bekväma och liiite hippa med.

Tappat 1 kilo i vecka och det känns skönt, speciellt som jag hittade ett nytt lunchställe idag. Åhlénsrestaurangen, jag vet att det inte är ngt inneställe, men vegetarisk buffe kändes helt rätt och gott.

Mycket mer har hänt...men min skrivork är slut :)

städa städa varje fredag.

Gårdagen gick verkligen i städningens teckan. Nu är jag verkligen ingen som lider av städmani, snarare motsatsen. Fast med 2 långhåriga hundar, stickgarn och virvlande höstlöv behövdes det. Först bestämde jag att hundarna skulle få en rejäl springtur så vi åkte ut till en skogsväg där hundarna fick springa lösa som tok. En liten uppletanderuta gjorde att hjärnan fick sitt med. Sedan grundlig dammsugning, genomborstning av dogsen och husse fixade en skinande blank diskbänk. Jag hann med ett par timmar i tvättstugan med och det tycker jag faktiskt är rogivande, allt blir rent snygg och prydligt vikt och man kan passa på att rensa bort trasiga sockar etc..
Att på det bli bjuden på rostbiff, brysselkål och vitlöksstekt svamp var inte fy skam.
Kunde med gott samvete sätta mig i soffan, sticka må mina vantar som ska tovas och se idol. Jag och sambon blev nästan osams om Lars lilla tilltag....kul och lagom provokativt för mig medan sambon tycker att har man kommit till idol får man ställa upp på konceptet.

Idag har vi varit på höstutflykt med korvgrillning (Viktväktarnas egen falukorv gav en bra bit för bara 2p) vid en å här i närheten. Ingen fisk, men god korv och grinigt kallt om fingrarna. Nu ska jag ha allhelgonahelg...

En kylig dag

Faktiskt den första dagen som det riktigt kännts att vinterna är på väg. Frosten låg kvar nästan hela dagen. Härligt ändå när all lera frusit ihop och man slipper glida omkring i tillvaron när man ska på hundpromenad.
Vägning idag och det var minus...känns så bra och det är bara att inse att även om vägen är lång så krymper den lite för varje steg. Lunch med pasta och veg. sås, Fisk till middag gjorde att jag kunde unna mig lite fika hos kompisarna på kvällskvisten. Gino med vaniljglass, supergott!! och nästan nyttigt.
Roade mig med skolforum en stund på em...tänk så många duktiga människor det finns där ute. En del kan till och med föra fram sin sak utan att det låter som plattityder...kul att man kan sitta hemma och se föreläsningar i Sthlm.
Själv läser jag Assarsson om en skola för alla, har varit svårt att komma in i den, kanske mest beroende på att jag inte satt mig ner och bestämt mig för att läsa. Det är så svårt när man vet att det är höstlov och man känner att man borde vara lite kul mamma också. Har iallafall bestämt att vi ska åka en tur till centrum imorrn...alltid roar det någon. Annars är rapporten nu skickad för opponering och jag har rapporten jag ska opponera på liggande...ska börja snart.
Dr House gjorde skäl för sin lön denna vecka och gav hopp om en fortsättning, men längtar nog efter fler bra serier just nu...tips emottages...men jag är kräsen.
Nu ska jag se lite väder och sedan hitta min säng....

En snabbis

Oj vad jag kämpar. Ska översätta Monkeysocks beskrivningen från engelska innan jag börjar sticka. Har inte ens bestämt garn än och sonen väntar på sin tröja. Har dessutom skänkt honom de första tovade vantarna så jag får nog göra ett par till mig själv också. Det ska ju bli kallt sa de på smhi.
Kort sagt....jag lever men har viktigare saker att göra än att skriva...

Att ta sig i kragen

Rapporten är nästan färdig...ska bara låta den vila några dagar.

1 cm kvar på julklappen.

Varit ute i senhöstsolen och lagt spår till hundarna. Trots rejäl vind och en annan hundrastare som råkat promenera i närheten av vårt spår, så fixade rara voffan spåret samt alla rapporter med glans. Nu var inte spåret så långt 450m skulle jag gissa, men det är svårt med avstånd i skogen. Insåg att landskapet är platt då vi under tiden spåret låg gick en liten promenad ut på ett hygge och såg ändå bort till sjukhuset....från mitt i skogen. Det kan inte direkt kallas utsikt, men vy kanske.

I övrigt borde man kanske tagit sig i kragen, inte den som snart är färdigstickad utan den där som borde uträtta lite tråkiga uppgifter. Men ibland känns det som om man måste tvinga sig ha helg även om man är student. Jag brukar nämligen vara ganska nitisk under veckorna och sätter mig strax efter 8 och börjar plugga. Tar en timmes promenad med hundarna vid 11.30 och äter lunch. Sitter sedan till fram mot 4. Då kanske man kan unna sig att ha lite helg däremellan.

Annars har min trevliga sambo bakat ökensand. Vi har nämligen beslutat att inte köpa fler paket med färdigbakade kex och småkakor. Det är ingen människa som kan efterapa dessa kex i hemmet och det måste väl tyda på att innehållet inte är så naturligt. Dessutom är det vansinnigt dyrt med dessa kexpaket för att man ska ha ngt att knapra på till kaffet. Alltså växte vårt beslut fram och numera bakas det minst en gång i veckan för att ha till kaffet, emellanåt blir det vetebröd och matbröd också men det är inte lika ofta. Tror det här beslutet växte fram när vi började köpa lokalproducerade produkter om det går att få tag i. Ett beslut ledde till ett annat och jag är nu i den sitsen att jag har lite ångest när jag köper viktväktarnas korv som inte görs på vårt lokala slakteri.

Växte...Ja det är ett ord. Ursprunget är verbet växa. Det är nog ett av de ord i svenska språket som jag har det mest komplicerade förhållandet till. Komparationsformerna för växa är: växa, växte, växt...tror jag men jag har noterat att det i min hjärna vill heta: växa, vax, vuxit...säger ofta så när jag använder ordet i dess olika former. I vardagslag har jag noterat att ordet vuxit nästan är utrotat och allt fler säger/skriver växt i både tid och otid. För mig är växt ngt grönt i trädgården eller fönstersmygen men jag kanske är en bakåtsträvare som önskar att jag hade vuxit upp några årtionden tidigare...=) Nä....jag gillar bara inte formen....Fler starka verb i svenska språket det är vad jag vill...
Fast nu ska jag smaka kakorna....för det har jag råd med...ätit nyttig middag idag. Wok med nästan bara grönsaker.
Kom ihåg att ställa om klockan med och det känns lite lyxigt...tiden räckte lite längre idag.

Att välja och välja rätt

Vissa saker blir till traditon i ett hem. Hos oss är det den (ö)kände dramapedagogen Gordon Ramsey :)
Ikväll får han konkurrens av ingen mindre än Janne Josefsson, jag kan bara inte missa Debatt med ett så underbart tema, Bort med flumskolan. Fast egentligen skulle vi kanske behöva lite mer Gordon Ramsey i skolan, släppa fram känslor och visa var skåpen ska stå fast kunna glömma däremellan. Sedan är tonen inte den man vanligtvis möter i skolan, men erkänn, vilket experiment. Nu vore det naturligvis inte etiskt försvarbart...men man kan fundera.

Jag har faktiskt lite svårt att släppa en av mina senaste kursböcker, Elevers olikheter av Bengt Persson. Det känns ju rätt positivt när inte all kurslitteratur är dödens tråkig utan att man läser, läser och läser igen. Känner igen så mycket och skulle kunna beskriva mer men längtar till min stickning.
Imorrn ska vi fira FN-dagen på skolan och dra igång vår Aktion Julklappen. Samma visa varje år, tror det kallas tradition.

Teknik och tanke

Egentligen är teknik en fascinerande reflektionsbas. Jag menar att sitta och scrolla sig upp och ner i ett dokument, byta parametrar i ett diagram och klippa ut resp. klistra in text, citat och tankar.
Kan det vara så att man tänker mer eller fler tankar på samma tid? Jag tror iallafall att jag har så många infallsvinklar på grunderna för fördelningen av specialpedagogiskt stöd att jag skulle kunna vara förespråkare för vilket parti som helst.
I grunden är jag nog mest kritisk...till den trend som jag så ofta känner av i skolan och som så gärna sätter oss som professionella pedagoger lite i bakvattnet. Visst vi har många gånger en övermäktig arbetsuppgift, men OM vi fick tid att faktiskt reflektera över vårt arbete med handledning tror jag vi skulle kunna åstadkomma mycket mer. I dagsläget blir ofta reflektionen bara ngt som om det går fort gör att jag kan gå hem några minuter tidigare. Inte det att lärare inte kan reflektera, men vi har för lite vana att göra det utifrån ett ytterst professionellt perspektiv.
Ska kanske utveckla detta en annan dag....
Hundträning är ibland enklare men påminner en hel del om hur man önskar att fler föräldrar bemötte sina barn. Med tydliga gränser, mkt kärlek och positiv förstärkning och oändligt tålamod. Jag har iallafall med min trilskande löptik tränat koncentration, mod och tillit. Lillebror fick träna på att välja rätt...dvs lyssna på husse istället för att följa sina egna instinkter. Lärorikt. Annars har vi haft pedikyr och manikyr av hundtassar. Funderar på om man kan använda Lamisil på hundtassar, verkar mkt mindre bökigt än pudret vi fått rekommenderat. Nu ska här sovas!!!
PS. Kläderna passade på sonen.

Rapportskrivning

Jag har kommit till insikt, insikt om att det är svårt att vara student. Vet faktiskt inte om det är svårare nu än när man var i studentåldern, men fasiken vad det är trögt att motivera sig. Det är så svårt att veta vad som krävs, hur saker ska skrivas, redovisas, framställas och nöjd med det man presterar har man lång träning på att inte vara. Hu, ni ser långa meningar har jag också träning på att prestera :)
Diskussionsfas, metodbeskrivning och allt låter enligt mig som något en högstadieelev lyckats pressa ur sig och ska sanningen fram så är det 25 år sedan jag slutade högstadiet.
Äldre har jag också blivit, ett år på en dag. Det hela firades med restaurangbesök, indiskt. Nötsås som jag inte ens vill veta hur många points det är i.
För att råda bot på ev ålderskris, matnoja och annat har jag för första gången på 2 år ägnat mig åt klädshopping på REA. Det var inte åt mig utan sonen som vuxit ur barnstorlekarna, men frågan är om han vuxit i herrvarianten. Imorrn ska han tvångsprova annars får jag väl med tunga steg ångra min shopping fast jag tyckte jag gjorde fynd med dunjacka, täckbrallor och munkjacka. Allt behövs åt tonåringar som inte kan bestämma om de ska stå stilla och vara coola eller åka pulka för att det är så kul.
Imorrn får ni veta....

Inte riktigt på banan

Nu är det inte gula bananer vi pratar om utan att inte riktigt vara i takt med sig själv. Bilen har lagt av....generatorn tror jag.
Har inte ätit så ordentligt idag som jag borde, men det ska bli en nyttig middag. :)
Annars känns det mest som det är höstrusk och lite småsegt, men jag har lagt vantarna i maskinen för tovning och provar nu stickfastheten för ett av julklappsprojekten...spännande...
Var bortbjuden på middag igår och det var supergod mat, trevligt sällskap och jag fick trimma tuppkammen på sonen i huset. Tänk så många strängar man har på sin lyra...
Nu ska lergrytan i ugnen så jag ger mig för idag.

Jobbardag...

Så var de fredag och veckans "riktiga" arbetsdag. Nåja, jag arbetar ju på sätt och vis när jag pluggar med fast det är ändå lite som att vara ledig eftersom jag styr min egen tid. En bra dag och jag fick bjuda kollegorna på fika som tack för att det svarat på en liten enkät som hör till mina studier.
Har lånat ut bilen till systersonen med nytt körkort och ser fram emot morgondagens sovmorgon.
...är hungrig!!

En vanlig dag...typ

Även den här dagen har gått i rapportskrivningens tecken, tänk så praktiskt att kunna klistra och klippa när man vill ändra saker. Innehållet hoppas jag håller måttet för det är svårt att både vara den som skriver och sedan vara kritisk till sina egna tankar. Jag inser mer och mer att det är länge sedan jag var student och ändå är det BARA 9 år sedan, men då var det en A-kurs.
En tung bit är all kurslitteratur, som man visserligen kan låna men då har man den ju aldrig precis när man behöver den och man blir ruinerad om man ska köpa allt.

Stickandet går framåt, har snart klart den andra vanten som ska tovas så båda händerna hålls varma. En tur till garnaffären för att köpa garn till julklapparna blev det också, Drops Vivaldi och Elegant hette garnerna. Ska sticka med tre trådar i tre olika garn... så trend rundstickor så det inte fastnar blev också en för tidig present till mig själv.
Sedan funderar jag varför löptikar är så fåniga. Man undrar ju om de kan känna sig lika kymiga som människor, för jag har en som helst vill ligga under yllefilt i soffan och bara bli kliad och kliad. Annars är hon inte fullt lika sällskaplig. Dessutom är hon väldans känslig för allt just nu, tycker mycket är otäckt och främmande människor läbbiga. Påminner mig förresten om grannens Bostonterrier som vid varje löp såg ut som en imitation på Gremlins då hon såg andra hundar, läbbigt :).
Dagens middag var en riktig hit. Jag lovar det riktigt smälte i munnen Bara 8 points kändes riktigt lyxigt för risotton som ni hittar här. För er som gillar pointsberäknat kan jag även rekommendera fiskgratängen från igår, den gav 7,5 points om man gjorde pulvermos 5 portioner istället för det hemgjorda.
Innan det nu blir dags för soffan har jag fixat fika till jobbet imorrn och sonen har bakat maränger av äggvitorna som blev över...inget ska förstöras om det kan användas.

Ännu en solig dag

Ja vad vore livet utan soliga dagar? Det kan inte hjälpas, även om man inte kan vara ute hela dagen så gör solen att det mesta känns lite lättare...(jag med). Är besviken på säsongsstarten av House, det var verkligen ett lågvattenmärke. Eller hade jag kanske för höga förväntningar...tja vem vet.

Har suttit och filat på min rapport och arbetat med litteraturstudierna som den ska baseras på. Läste en bra bok, Elevers olikheter av Bengt Persson. Klok karl vad det verkar även om en del av det han skriver om säkerligen kan reta många, men just nu och i min rapport funkar tankarna väldigt bra. Kan rekommendera den till dem som är intresserade av skolan och dess (o)förmåga att bemöta alla barn.

Koftan är klar...ska bara sy i knapparna till nyheterna sedan. Gillar den. fast det känns att det är länge sedan jag stickade så envetet. Jag har nämligen svårt att hålla samma stickfasthet i ett helt plagg, men det är väl som med mkt annat....övning ger färdighet.

Det är enklare med mindre plagg och lite mönsterstickning, bara räta maskor gör ju också att små skillnader märks mer. ;) Sedan är det inte långt kvar innan jag kan skicka hundullen till www.spinndottermin.se och få lite hundgarn att sticka något varmt av. Det ska faktiskt bli jättekul.

Lunchpromenade idag blev en skogstur med kaffe hos mamma, det kan inte hjälpas att det slank ner några kakor med. Det kan det vara värt när man promenerat lite och mammas bullar ni vet....

Middag ska man också förse sin familj med, visserligen lagar min sambo väldigt mycket av maten i vårt hem men nu när jag rår min tid lite mer så kan även jag göra en insats. Mandelgratinerad fiskgratäng...supergod! Sonen gillar dock inte gratäng något vidare så han fick ta gårdagens rester när den obligatoriska smakportionen slut.

Sedan blir det slappa i soffan för hundträning är inte att tänka på med tiken just nu...blir bättre om några veckor.

Bock i kanten

Tänk så härligt det är att kunna sätta bock i kanten för projekt eller uppdrag man är klar med. Nu saknas bara knapparna och blockningen av min rätstickade kofta. Bild kommer så småningom och jag känner mig rätt nöjd....även om jag tycker ärmarna är i smalaste laget. Nästa projekt är ett par tovade ullvantar. När det gäller pluggandet har jag lyckats färdigställa min övningsenkät och den är utskickad till sina respondenter.
På lyckosidan är säsongsstarten för Dr House och tvättstugetid. Hur kan man vara lycklig över tid i tvättstugan? Ja jag skyller det på det rogivande snurrandet av tvättrummor och det faktum att tvättkorgen blir tom.
Annars har tiken alla knasiga löpsymptom hon brukar ha....kan inte sova ensam och är allmänt låg så helst vill hon att vi ska sitta i soffan och läsa hela dagen, men riktigt så mysigt blir det inte. Inte den här dagen iallafall, men hennes tid kommer.....

Nyinflyttad

Det är inte varje dag man flyttar och egentligen vet jag inte om det här är så genomtänkt...
Men här är jag med mina stickningar, mina hundar, min katt, akvariet och resten av familjen.

Tidigare bodde jag på aktiv hund, men då mina intressen kändes lite för vidsträckta beslöt jag mig för att flytta till ett rymligare krypin och nu är jag HÄR!