Egentligen är teknik en fascinerande reflektionsbas. Jag menar att sitta och scrolla sig upp och ner i ett dokument, byta parametrar i ett diagram och klippa ut resp. klistra in text, citat och tankar.
Kan det vara så att man tänker mer eller fler tankar på samma tid? Jag tror iallafall att jag har så många infallsvinklar på grunderna för fördelningen av specialpedagogiskt stöd att jag skulle kunna vara förespråkare för vilket parti som helst.
I grunden är jag nog mest kritisk...till den trend som jag så ofta känner av i skolan och som så gärna sätter oss som professionella pedagoger lite i bakvattnet. Visst vi har många gånger en övermäktig arbetsuppgift, men OM vi fick tid att faktiskt reflektera över vårt arbete med handledning tror jag vi skulle kunna åstadkomma mycket mer. I dagsläget blir ofta reflektionen bara ngt som om det går fort gör att jag kan gå hem några minuter tidigare. Inte det att lärare inte kan reflektera, men vi har för lite vana att göra det utifrån ett ytterst professionellt perspektiv.
Ska kanske utveckla detta en annan dag....
Hundträning är ibland enklare men påminner en hel del om hur man önskar att fler föräldrar bemötte sina barn. Med tydliga gränser, mkt kärlek och positiv förstärkning och oändligt tålamod. Jag har iallafall med min trilskande löptik tränat koncentration, mod och tillit. Lillebror fick träna på att välja rätt...dvs lyssna på husse istället för att följa sina egna instinkter. Lärorikt. Annars har vi haft pedikyr och manikyr av hundtassar. Funderar på om man kan använda Lamisil på hundtassar, verkar mkt mindre bökigt än pudret vi fått rekommenderat. Nu ska här sovas!!!
PS. Kläderna passade på sonen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar