Det är kanske inte allmänt känt att jag började släktforska när jag var runt 20. Det var väl den outsinliga energin eller bristen på arbete som fick mig att ta tag i intresset för det förgångna och nu när allt så enkelt kan nås från närmaste dator fanns ingen återvändo. Jag gräver mig alltså djupt ner i Nordmalings bondemylla, Vilhelminas kamp för överlevnad och letar sonens mer dubiösa rötter med akrobater, skjutbaneföreståndare och småtjuvar. Sambon delar intresset och vänder på alla småländska stenar han kan hitta.
Hundarna har inte övergivits och inte heller stickandet av sambons slipover. Agilityhindren har plockats fram för säsongen och gräsmattan krattats till en del...ibland är man effektiv. Kanske får jag införa en slags rättvisepatos i skrivandet och skriva ett inlägg/hobby för att inte snöa in..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar